Körkortsingripande - begreppet och förfarandeordningen

Sammanfattning: Ett körkortsingripande kan ske genom återkallelse av körkort eller genom varning. Reglerna om körkortsingripande återfinns i körkortslagen och återkallelsegrunderna finns angivna i körkortslagens 5 kap. 3 § punkterna 1-8. Den allra vanligaste anledningen till att ett körkort återkallas är att körkortsinnehavaren har begått ett trafikbrott. Ett körkortsingripande på grund av brott grundar sig på den straffrättsliga bedömningen. Denna koppling mellan straffrätt och förvaltningsrätt anses vara anledningen till att en körkortsåterkallelse av många uppfattas som ett straff. Tanken bakom dessa båda förfarandena är dock väsenskild. I straffprocessen skall domstolen utmäta ett väl avpassat straff med beaktande av vad körkortsinnehavaren låtit komma sig till last i det särskilda fallet. Vid prövningen av körkortsfrågan skall länsstyrelsen med ledning av vad som överhuvudtaget är känt om föraren, ta ställning till om denne såsom motorförare i allmänhet utgör en mer påtaglig trafikfara. Körkortsåterkallelsen skall därför fylla funktionen att vara ett rent samhällsskydd mot trafikfarliga förare och är inte att anse som ett straff. Denna definition av begreppet enligt intern svensk rätt har emellertid justerats under inflytande av Europakonventionen. Enligt nylig europarättslig praxis har Europadomstolen funnit att ett körkortsingripande är att kategorisera som ett så kallat sekundärstraff. I RÅ 2000 ref 65 kom Regeringsrätten fram till att även det svenska körkortsingripandet är att betrakta som ett straff i Europakonventionens mening. Därutöver behandlades frågan om den svenska förfarandeordningen kan anses strida mot principen om att ingen skall bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (ne bis in idem). Regeringsrätten fann i denna del av domslutet att de svenska reglerna inte strider mot principen ne bis in idem. Sedan den 1 oktober 1994 är det länsstyrelsen som beslutar om körkortsingripande. Dessförinnan var det länsrätten och frågan om vilket forum som är bäst lämpat att handha denna ärendekategori har varit föremål för åtskilliga utredningar. I en historisk tillbakablick redogörs för de utredningar som i första hand har behandlat frågan om körkortsingripanden på grund av brott bör överflyttas till allmän domstol. Argumenten för- respektive mot en överflyttning till allmän domstol belyser även fördelarna och nackdelarna med den nuvarande ordningen med länsstyrelsen som första beslutsinstans. I ett särskilt kapitel analyseras besvärs- och bifallsfrekvensen från landets 21 länsstyrelser och särskilt belyses bifallsfrekvensen i Skåne län. Statistiken indikerar att det har viss betydelse var i landet den körkortsinnehavare bor som blir föremål för ett körkortsingripande, särskilt om denne väljer att överklaga beslutet.