Bör det svenska demokratiska systemet reformeras? En normativ-teoretisk studie om modern direktdemokrati

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Den representativa demokratin står idag inför stora utmaningar. Inte minst har dessa problemen gjort sig tydliga i Sverige sedan 2018 års valresultat presenterades. I takt med att samhället förändras kan inte demokrati längre ses som ett statiskt begrepp. Genom att normativt och teoretiskt undersöka modern direktdemokrati besvarar den här uppsatsen två frågeställningar: Bör det svenska demokratiska systemet reformeras, och hade direktdemokratiska inslag i den nuvarande representativa demokratin i Sverige bidragit till ett mer demokratiskt samhälle, givet demokratins grundprincip om folkstyre? Vår analys argumenterar för att det svenska politiska systemet uppvisar demokratiska problem som kan anses inskränka medborgarnas möjligheter att inkluderas i politiska beslut. En av de tre slutsatser vi presenterar är att den på senare år ökade betydelsen av sakfrågor hos de svenska väljarna, kan tyda på en gemensam vilja till förändring av det demokratiska systemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)