Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark : klimatanpassning, samverkan och reglering

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: När städer förtätas ställs nya krav på dagvattenhanteringen, inte minst för att ha möjligheten att kunna hantera följderna av fler och intensivare regn som klimatförändringarna för med sig. I många städer och kommuner i Sverige är den nuvarande strategin för dagvatten i urban miljö baserat på rörledningssystem. Ledningsnätet är nödvändigt men behöver kompletteras med hållbara lösningar för att möta framtida utmaningar. Implementering av hållbara dagvattenåtgärder är ett viktigt verktyg för en framtida resilient och hållbar urban miljö. Att sätta krav och begränsningar på hårdgjorda ytor och öka användningen av blågrön infrastruktur kan bidra till ett mer naturligt vattenkretslopp i städer och tillhandahålla ekosystemtjänster. Trots de många fördelarna med att arbeta hållbart sker implementeringen fortfarande långsamt, speciellt på kvartersmark. Målet med denna studie är att identifiera och analysera ansvarsfördelningen, samverkan och hur regleringen ser ut idag, gällande dagvattenhantering på kvartersmark. Studien grundar sig i en litteraturstudie, en enkätundersökning, samt material och information från konferenser, seminarium och intervjuer angående dagvatten där drivkrafter, barriärer, möjligheter och strategier klargörs. Studien samlade in data genom intervjuer av fyra personer som representerar, kommun, stad och försäkringsbolag och som alla var insatta i ämnet. Utöver intervjuerna gjordes även två enkätstudier för att undersöka rutiner, arbetssätt, inställning och utveckling kring och av hållbar dagvattenhantering. Enkätstudien var riktad mot Sveriges största kommuner och privata/kommunala fastighetsägare. Resultaten visar på brister inom lagstiftning, en avsaknad av samarbete, uppföljning och tydliga hållbara dagvattenstrategier samt att branschen är i behov av nya arbetsrutiner som underlättar samverkan över ansvarsgränserna. I de fall där städer, kommuner och fastighetsägare har varit framgångsrika, finns utvecklade långsiktiga dagvattenstrategier, nätverksstrategier och en god samarbetsvilja mellan både kommunala och privata aktörer. Att gå från ett traditionellt rörledningssystem till en mer hållbar dagvattenhantering, med inriktning på infiltration, fördröjning, tillsammans med innovativa nya lösningar är ytterst aktuellt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)