Arbetsgivarens skydd mot arbetstagarens konkurrerande verksamhet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Arbetsgivaren kan komma att behöva ett skydd mot arbetstagarens konkurrerande verksamhet. Under anställningen består skyddet av den arbetsrättsliga lojalitetsplikten samt FHL. Lojalitetsplikten är en välförankrad princip som kan sägas bestå av en tystnadsplikt och ett konkurrensförbud. Lojalitetsplikten är inte uttryckligt reglerad utan har tillkommit genom praxis. Gränserna för det skydd arbetsgivaren åtnjuter i och med lojalitetsplikten framträder i AD:s bedömning av om arbetstagaren bedrivit konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren, om arbetstagaren haft planer därom samt om arbetstagaren innehaft en förtroendeposition inom företaget. Genom FHL åtnjuter arbetsgivaren dessutom ett skydd för konfidentiell information av företagshemlig natur. Vad en arbetsgivare får kalla företagshemlighet och därmed skydda genom FHL definieras i lag och förarbete. Definitionen är dock allmän och fall av mindre uppenbar karaktär bedöms i AD från fall till fall. Efter anställningens upphörande är dock som utgångspunkt inte arbetstagaren bunden av någon lojalitetsplikt i förhållande till arbetsgivaren. För att utsträcka konkurrensskyddet får arbetsgivaren använda sig av så kallade konkurrensklausuler. Konkurrensklausuler återfinns i anställningsavtal och kan till exempel innebära en förpliktelse för arbetstagaren att inte konkurrera med arbetsgivaren en viss tid efter avslutad anställning. Bedömning av konkurrensklausulers skälighet görs med stöd av 38§ AvtL, vars grundprinciper kan härledas från 1969 års överenskommelse. 1969 års överenskommelse är ett kollektivavtal mellan SAF idag (Svenskt Näringsliv) och SIF (Unionen), SALF (Ledarna) och CF (Sveriges Ingenjörer). Några av de mest framträdande faktorerna i AD:s skälighetsbedömning är konkurrensklausulens tidsbegränsning, dess geografiska begränsning, huruvida ekonomisk kompensation ska utgå till arbetstagaren som ersättning för dennes åtagande, hur anställningssituationen ser ut samt om arbetsgivare kan sägas ha ett befogat behov av konkurrensskydd. Faktorerna ovan ligger därefter till grund för en intresseavvägning där arbetsgivarens behov av konkurrensskydd ställs i proportion till arbetstagarens behov av att fritt utnyttja sin kunskap och bedriva yrkesverksamhet. Även samhällsintresset av fri konkurrens och att arbetstagare ska kunna försörja sig för att inte belasta det allmänna, avvägs. Enligt vår uppfattning är det skydd som arbetsgivaren har mot arbetstagarens konkurrens under anställningen starkare än det skydd arbetsgivaren har efter anställningens upphörande, eftersom den affärsmässiga relationen upphör när anställningen avslutas. Skyddet arbetsgivaren har mot arbetstagarens konkurrerande verksamhet är relativt heltäckande dock tillkommer en rad komplikationer avseende bland annat utformningen av det vite som överträdelse av en konkurrensklausul medför, definitionen av företagshemligheter samt ifall kundregister ska anses vara en företagshemlighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)