Spanskspråkig skönlitteratur på svenska. En bibliometrisk och översättningssociologisk undersökning av perioden 1987–2017

Sammanfattning: Föreliggande uppsats är en bibliometrisk samt översättningssociologisk undersökning av den spanskspråkiga skönlitteraturens närvaro i Sverige under perioden 1987–2017. Syftet är först och främst att undersöka hur mycket spanskspråkig skönlitteratur som har översatts till svenska, vad som översatts, vem som översatt och vem som utgivit litteraturen. Uppsatsens andra syfte är att försöka utröna vad som påverkar de spansksvenska översättningsflödena. Den kvantitativa undersökningen utgörs av en statistisk sammanställning av den svenska utgivningen av spanskspråkig litteratur som jämförs med motsvarande statistik för engelska, tyska, franska och ryska. Sammanställningen kompletteras med en bibliografi över den översatta spanskspråkiga litteraturen för perioden, och detta material granskas därefter i syfte att försöka utläsa eventuella mönster. Diskussionsdelen är en fördjupning i undersökningens resultat med utgångspunkt i översättningssociologiska teorier och med särskilt fokus på språkens placering i olika system och framträdande aktörer. Resultaten visar att det översätts få spanskspråkiga verk i Sverige både i jämförelse med övriga språk och den spanskspråkiga skönlitterära produktionen. Ur resultaten framträder några tydliga mönster i form av dominerande, ofta väletablerade förlag, en koncentrerad grupp översättare som står för hälften av alla översättningar under perioden, återkommande kända författare samt konstellationer mellan dessa tre aktörer. Man kan se att redan på global nivå försvåras översättningar mellan spanska och svenska av språkens perifera positioner, och även om det svenska systemet är förhållandevist öppet för översatt litteratur hamnar den spanskspråkiga litteraturen i periferin. De litterära aktörerna – författare, översättare och förlag – påverkar översättningsflödena på olika sätt men framförallt genom texternas utformning, konsekration och synlighet samt de aktörsrelationer som etableras. Förutom aktörerna nämns även kulturella, ekonomiska och språkliga omständigheter som möjliga påverkansfaktorer.