Implementering av EU:s Taxonomiförordning för svenska skogsägare- EU:s rapporteringskrav för hållbara verksamheter

Sammanfattning: Växthusgaser i atmosfären har ökat stadigt sedan 1800-talet och mängden koldioxid är den växthusgas som har ökat mest. Höga halter av växthusgaser har en negativ inverkan på jorden och dess klimat. Medeltemperaturen för jorden har även den ökat i takt med ökningen av växthusgaser vilket får förödande konsekvenser för bland annat jordens klimat. Det enda sättet att bromsa den destruktiva trenden är att minska utsläppet av växthusgaser. En i raden av många olika incitament och regleringar från politiskt håll för att bidra till begränsningen av klimatförändringarna är Europaparlamentet och rådets förordning 2020/852, även kallad Taxonomin. I januari 2020 klubbades en del av Taxonomin igenom. Taxonomin syftar till att stimulera och styra ekonomiska investeringar till hållbara verksamheter. En av de branscher som behandlas under Taxonomin är skogsbruket. I en bilaga till Taxonomin finns tekniska granskningskriterier som måste uppfyllas för att en fastighet vars produktiva areal överstiger 13 ha ska få klassas som hållbar. I detta arbete har de tekniska granskningskriterierna analyserats och tolkats hur de kommer att påverka de svenska markägarna ifall de vill uppfylla alla kriterier för att få klassas som hållbar. Till att börja med utgår kriterierna från att skogsägaren har en skogsbruksplan över sin fastighet. Utöver alla delar som ingår i en vanlig skogsbruksplan tillkommer flertalet kriterier som måste uppfyllas, exempelvis krävs en riskanalys. Utöver kraven kring skogsbruksplanen ska en klimatnyttoanalys utföras. För att bli klassad som hållbar måste skogsägaren kunna påvisa att denne bedriver ett skogsbruk där fastighetens totala kolmängd inte understiger klimatnyttonalaysens referenscenario. Hur Taxonomin kommer att påverka de svenska markägarna beror på ett flertal aspekter, exempelvis hur mycket en skogsägare tillåts att avverka beror till stor del på vilket referensscenario som väljs i klimatnyttoanalysen. Ekonomisk påverkan kommer främst att bero på hur banker ställer sig till lån och räntor till skogsägare som väljer att följa Taxonomins krav eller inte. För att Taxonomin ska vara tydlig och lättförstådd för skogsägare krävs ett förtydligande från EU, främst kring referensscenariot. Författaren har med denna rapport presenterat vad som krävs för att uppfylla de kriterier Taxonomin ställer samt presenterat ett förslag på hur en klimatnyttoanalys kan redovisas med hjälp av beslutsstödsystemet Heureka PlanVis.