Normskifte i den juridiska världen - Den kvinnliga kampen för högre juridiska utbildningar och befattningar

Sammanfattning: Under första delen av 1900-talet ägde ett normskifte rum i den juridiska världen. Uppsatsen belyser den kvinnliga kampen för högre juridiska utbildningar och befattningar. Denna kamp har varit utdragen, och kvinnornas rättigheter har inte varit självklara. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför det tog så lång tid för kvinnorna att få rättigheterna till högre juridiska utbildningar och tjänster samt varför just Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) blev en viktig faktor för denna kamp. En diskussion förs i analysen där jag bland annat kommer fram till att kampen handlade om en ändring av den befintliga normen. Kvinnorna mötte stort motstånd från männen, och det var svårt att ändra männens inställning då ändringen innebar inskränkningar för dem. Det krävdes många små steg för att kvinnorna skulle få möjlighet att konkurrera med männen om de högre juridiska utbildningarna och befattningarna. Varje steg var ett steg i rätt riktning, men de teoretiska ändringarna krävde lång tid för att de också skulle få verkan i praktiken. ABKF blev viktig för de kvinnliga juristerna eftersom föreningen fokuserade på ren professionell kompentens och hade en grundsyn som stämde överens med de kvinnliga juristernas mål. Kvinnorna i ABKF var mycket ihärdiga och påverkade lagstiftaren på flera olika sätt. Den första svenska kvinnliga juristen Elsa Eschelsson blev ABKF:s första ordförande, vilket var av stor betydelse för de kvinnliga juristerna.