Feminiseringen av veterinäryrket ur ett internationellt perspektiv : processer och olika förklaringsmodeller

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Under de senaste decennierna har veterinäryrket på många platser genomgått en stor förändring i könsfördelning. Från att ha varit ett tydligt mansdominerat område har det skett en helomvändning, till dagens läge där ett stort antal länder rapporterar om kvinnor i majoritet på både veterinärutbildningar och i arbetsmarknaden. Liknande processer har även observerats i andra yrken, och kallas då ”feminisering”. Feminiseringen av veterinäryrket är dock unik i både sin omfattning och hastighet. Ett gott exempel på detta är Sverige, där kvinnor endast utgjorde några få procent i utbildningen 1955 och redan 1973 var en större andel än männen. 2018 bestod de antagna till utbildningen av 89 procent kvinnor och Sveriges Veterinärförbund rapporterade om 80,6 procent kvinnor bland sina medlemmar vid slutet av året. Liknande mönster kan även ses internationellt, till exempel i USA, Kanada och Storbritannien. Denna litteraturstudie undersöker hur feminiseringen av veterinäryrket förklarats i ett antal studier samt beskriver feminiseringsprocesserna i Sverige, USA, Kanada, Storbritannien och Irak. Resultaten visar ett stort antal tänkbara orsaker till feminiseringen – allt från könsbunden socialisering och minskning av antal män i yrket till expansion av veterinäryrket som helhet. Det är i nuläget omöjligt att rangordna dessa från mest till minst betydande, men denna studie föreslår nationella skillnader i vilka förklaringsmodeller som diskuteras. Angående feminiseringens förlopp finns det många likheter mellan processerna i Sverige, Kanada, USA och Storbritannien. Andelen kvinnor översteg här andelen män i utbildningarna vid ungefär samma tidpunkt, och den kraftigaste ökningen av antalet kvinnor skedde i alla fyra länderna omkring 1970-talet. Irak visar å andra sidan en annan process, med senare inträde av kvinnor på veterinärutbildningarna och männen fortfarande i majoritet. Givet de dramatiska förändringar som har skett finns det anmärkningsvärt få studier om feminiseringen av veterinäryrket. Fortsatt forskning krävs därmed för att kunna få en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och tänkbara konsekvenser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)