Utifrån vilka normer utformar vi vårt transportsystem? : Jämställdhetens betydelse för beslut om hållbar transport i kommuner

Sammanfattning: Det transportsystem vi har idag är till stor del uppbyggt kring bilen, vilket har blivit problematiskt av miljömässiga skäl. Men även ur bland annat jämställdhetssynpunkt, främst eftersom män kör och äger bil i större utsträckning. Kvinnor reser statistiskt sett mer hållbart, så ett hållbart transportsystem är i många avseenden lika med ett jämställt transportsystem. Det finns även skillnader i attityd mot miljövänliga trafikslag mellan kvinnor och män, där kvinnor är mer positiva till åtgärder för miljön. I detta examensarbete har tesen om huruvida jämställdhet bland beslutsfattare har betydelse för beslut om hållbar transport i kommuner testats. Arbetet har undersökt om det finns ett samband mellan operationalisering av mål om hållbar transport och representation i kommunfullmäktige (KF), kommunstyrelse (KS) och nämnder med ansvar för transport, både bland alla ledamöter samt i presidiet (ordförandeposter). Arbetet har bestått av en litteraturstudie, en kvalitativ studie samt en kvantitativ studie. Den kvalitativa studien har bestått av granskning av tre utvalda kommuner i form av dokumentgranskning samt intervjuer med tjänstepersoner på kommunerna. Luleå kommun, Örebro kommun och Malmö stad valdes att granska främst baserat på deras aktiva arbete med jämställdhet och hållbar transport. Utifrån granskningen framgår det att ekologisk hållbarhet nämns i nästan alla dokument och det är generellt ett stort fokus på mål och åtgärder för ökad hållbarhet. Koppling till jämställdhet är inte lika tydlig eller frekvent, men finns i enstaka fall. Utifrån litteraturgranskningen och den kvalitativa studien kunde fyra områden identifieras som senare analyserades statistiskt i den kvantitativa studien: hastighet, parkering för bil, drift och underhåll för oskyddade trafikanter samt investeringar i cykelinfrastruktur. Områdena valdes dels för att det finns attitydskillnader mellan kvinnor och män samt att områdena kan kopplas till hållbar transport. Data samlades in för alla Sveriges kommuner, dels om representation i kommunala beslutsorgan 2011 och 2015 samt olika mått för kommuners operationalisering av mål om hållbar transport kopplat till de fyra områdena. Dessa data användes för att genomföra så kallade χ2-tester för att avgöra om det finns ett samband mellan representation och beslut om hållbar transport. Resultat från insamling av representationsdata visar på en tydlig manlig dominans, både bland alla ledamöter och i presidiet. I genomsnitt har alla Sveriges kommuner under 40 % kvinnor bland alla ledamöter i KF, KS och nämnder med ansvar för transport 2011 och 2015. Det tyder på en skev fördelning av makt mellan kvinnor och män. De statistiska analyserna visade inga tydliga indikationer på att det finns ett samband mellan operationalisering av mål och representation, varken bland alla ledamöter eller i presidiet. Det tyder på att det inte är den fysiska representationen som påverkar, utan snarare de normer och värderingar som råder som påverkar beslut om hållbar transport. Den maskulina normen är dominerande i transportbranschen, delvis på grund av den nu bekräftade manliga dominansen bland kommunala beslutsfattare. Att förändra den maskulina normen inom trafikplanering är av största vikt, för ett mer hållbart trafiksystem. Att låta den feminina och maskulina normen, och kvinnors och mäns åsikter, ta lika stor plats i beslutsfattande om transportplanering är nödvändigt för att i större utsträckning än idag möjliggöra ett hållbart transportsystem.