Specialpedagogen och de nyanlända eleverna En studie om specialpedagogens reflektioner över sitt ansvar för nyanlända elever

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur specialpedagoger resonerar om vilket ansvar de har i skolans arbete med nyanlända elever och då främst de elever som är i behov av särskilt stöd. Utifrån detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem specialpedagoger med varierande grad av erfarenhet av att arbeta med nyanlända elever. Studien tar sin utgångspunkt i ett relationellt perspektiv och med en socialkonstruktivistisk ansats. Den interkulturella pedagogiken utgör det tredje benet i det teoretiska ramverket. Studiens resultat presenteras genom tre övergripande teman: Organisatoriska perspektiv, (Special)pedagogiska perspektiv och Interkulturella perspektiv. Det organisatoriska perspektivet innehåller bland annat specialpedagogernas resonerande kring förberedelseklass kontra vanlig klass och deras specifika uppdrag på den enskilda skolan. Det (special)pedagogiska perspektivet fokuserar på i vilken utsträckning specialpedagogerna är involverade i de nyanländas skolgång, resonemang kring språkets betydelse, (special)lärarens arbete samt hur utredningar och särskilt stöd organiseras för nyanlända elever. Det interkulturella perspektivet kartlägger specialpedagogernas uppfattningar om inkludering i den svenska skolkulturen och språkets betydelse. Studiens slutsatser visar att specialpedagogerna är involverade i de nyanlända elevernas skolgång i mycket olika utsträckning. Specialpedagogernas tidigare erfarenheter och personliga engagemang påverkar både de praktiska sidorna av deras arbete med de nyanlända eleverna samt deras inställning till elevernas förmågor och möjligheter. Studien visar också att trots stor välvilja och omsorg kring eleverna blir fokus för specialpedagogernas resonemang om de nyanlända ofta brister och svårigheter. Skolans organisation av de nyanlända elevernas skolgång får också praktiska effekter för specialpedagogernas arbete och elevernas tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogerna med ett tydligt uppdrag från ledningen att arbeta med skolutveckling och undanröjande av hinder i lärmiljöer med särskilt fokus på de nyanlända elevernas situation uttryckte uttalat ansvar och långsiktiga mål i organisationen. Studien visar att de nyanlända elevernas behov av stöd ofta blir en fråga för förberedelseklassens lärare och de som undervisar i svenska som andraspråk. Specialpedagogens ansvar för de nyanlända eleverna blir otydligt och ofta en fråga om elevens möjligheter att kommunicera på svenska.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)