Tjänsteman eller industriarbetare?

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Det har länge varit målsättningen i svensk utbildningspolitik att minska social snedrekrytering till högre studier. Forskning har gång på gång konstaterat fenomenets förekomst och påverkansfaktorer som social, kulturell och etnisk bakgrund. Utifrån den breda forskningen om social snedrekrytering som fenomen, var syftet i undersökningen istället att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi vill även studera hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio studie- och yrkesvägledare verksamma i den kommunala grundskolan. Det empiriska resultatet visade på att studie- och yrkesvägledarna är medvetna om social snedrekrytering till högre studier och att de på olika sätt arbetar för att stävja fenomenet och vidga elevernas perspektiv och handlingsutrymme så att de gör medvetna val. Utifrån deras utsagor, såg vi ett antal mönster i hur studie- och yrkesvägledarna tänker kring och arbetar för att stävja social snedrekrytering till högre studier. Vi analyserade resultatet utifrån begrepp som habitus, handlingshorisont, fält och kapital i den sociologiska karriärteorin i Careership av Hodkinson och Sparkes och av sociologen Pierre Bourdieu. I analysen såg vi att status och uppväxtmiljö är stora påverkansfaktorer. Analysen visar att det kan vara eftersträvansvärt att forska mer om social snedrekrytering till högre studier och hur det kan förebyggas och motverkas tidigt i grundskolan.Nyckelord: Fält, habitus, handlingshorisont, kapital, studie- och yrkesvägledning, social snedrekrytering, social bakgrund och tidigare vägledningsinsatser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)