Får domstolens rättstillämpning komma som en blixt från klar himmel? - En utredning av principen om jura novit curias förhållande till kontradiktionsprincipen

Sammanfattning: Två grundläggande rättsgrundsatser inom civilprocessrätten är principen om jura novit curia och kontradiktionsprincipen. Jura novit curia innebär att domstolen känner lagen och att domstolen ska tillämpa den adekvata rättsregeln på tvisten, oavsett om parterna baserat sin talan på denna eller ej. Kontradiktionsprincipen, som både finns i intern svensk rätt och i EKMR, stadgar att ingen får dömas ohörd. Dessa två principer existerar parallellt. Det som är omdiskuterat är huruvida kontradiktionsprincipen skapar en rätt för parterna att bemöta den rättsregel som domstolen kommer grunda domen på och uppsatsen syftar till att undersöka detta och huruvida en sådan rätt i vart fall borde finnas. Inom doktrin finns blandade uppfattningar om detta, men det torde stå klart att de flesta anser att domstolen i vart fall bör underrätta parterna innan domslutet grundas på icke-åberopade rättsregler. Med utgångspunkt i principernas tillämpningsområden aktualiseras även frågan om domstolens materiella processledning avseende rättsregler. Processledningen är först och främst inriktad på att berika och begränsa processmaterialet för att reda ut oklarheter i parternas talan. I RB stadgas inget uttryckligt om materiell processledning avseende rättsfrågor, men där uppställs heller inget hinder för detta. HD har i sin praxis berört frågan flertalet gånger. I bl.a. NJA 1989 s. 614 konstateras jura novit curias starka ställning i svensk rätt. I resningsärendet till NJA 2016 s. 107 uttalade HD att parterna borde getts möjlighet att yttra sig i tvistemålet. Torgny Håstad har i samband med detta påstått att HD har skapat en plikt för domstolar att inhämta parternas synpunkter. Även NJA 1999 s. 629 ger uttryck för att parterna bör bli upplysta i de fall domstolen överväger att tillämpa en rättsregel som inte diskuterats under rättegången. Europadomstolen har ännu inte prövat frågan om jura novit curia i förhållande till kontradiktionsprincipen i dispositiva tvistemål och tills ett sådant avgörande kommer torde det vara oklart hur långt kontradiktionsprincipen sträcker sig. Som rättsläget ser ut idag är det alltså tillåtet för domstolen att grunda sin dom på andra rättsregler än de som åberopats av parterna, utan att parterna förvarnas om detta. Dock bör kommunicering med parterna ske och det går därmed att utläsa att överraskande rättstillämpning inte är önskvärt.