"Skolor får inte betyg för hur väl de löst skolgången för en elev med hörselnedsättning, men eleven får det…” : En kvalitativ intervjustudie med undervisande lärare på högstadiet och i gymnasiet.

Sammanfattning: Antalet elever med hörselnedsättning som placeras i hörande skolor istället för i hörselklass eller specialskola ökar. Skillnaderna mellan skolformerna är att specialskolan och hörselklasserna erbjuder anpassade lärmiljöer och skolpersonal med särskild kompetens i frågor som rör hörselnedsättning och dess konsekvenser för individen. Denna kompetens är inte självklar i de hörande skolorna och inget nationellt övergripande ansvar finns för att se över denna elevgrupps förutsättningar till lärande och delaktighet i skolorna, vilket i praktiken innebär att skolgången för dessa elever inte alls är jämlik eller likvärdig. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur lärare i hörande skolor uppfattar arbetet med att undervisa en elev med hörselnedsättning i sin klass och vilka utvecklingsområden samt framgångsfaktorer som finns. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av sex högstadielärare och en gymnasielärare från spridda delar av Sverige. Resultaten och analysen av intervjuerna visar att det finns ett flertal utvecklingsområden för skolorna att arbeta med för att denna elevgrupp ska få en utbildning som ger dem lika förutsättningar till kunskapsutveckling och identitetsutveckling som sina klasskamrater i enlighet med vad skollagen förskriver. Resultaten visar också på ett antal framgångsfaktorer som när de tillämpas möjliggör till delaktighet och lärande i undervisningen oavsett hörselfunktion.