Godkännande av (oskäliga) avtalsvillkor genom ett knapptryck : vid elektronisk handel över internet

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Affärsrätt; Linköpings universitet/Affärsrätt

Sammanfattning: Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, AvtL, tillkom år 1915. Vid denna tidpunkt var det vanligt att avtal ingicks för varje enskilt fall, där partsvilja uppkom genom anbud och accept. Numera är det vanligare att avtalen har sådan utformning att de kan användas och nå ut till en större massa, denna typ av avtal kallas standardavtal. Eftersom standardavtalen är uppbyggda för att fungera i många affärssituationer behöver näringsidkarna inte längre ta fram individuellt utformade avtal för varje enskild avtalssituation. Standardavtalen har en viktig roll i dagens samhälle och på grund av teknikens snabba utveckling har det blivit allt mer vanligt att konsumenter gör sina inköp via internet. För att internetköp ska kunna genomföras krävs oftast att konsumenten måste godkänna näringsidkarens standardavtal, vilket sker genom ”point and click”. Trots att en konsument uttryckligen godkänt näringsidkarens avtalsvillkor genom ett enkelt knapptryck, kan villkoren anses som oskäliga vilket i sin tur kan leda till att delar av eller hela avtalet kan ogiltighetsförklaras alternativt jämkas. Om ett avtalsvillkor är otydligt utformat kan oklarhetsregeln tillämpas och villkoret tolkas därmed till konsumentens fördel. Uppsatsen innehåller tre analyser, om huruvida de tre stora och världskända företagen Apple-, Facebook- och MacKeepers avtalsvillkor är korrekta och tillåtna med tillämpning av svensk rätt. På grund av teknikens snabba utveckling kan vi i Sverige göra köp och ingå avtal med exempelvis något av de tre ovan nämnda företagen över internet. I och med att internetköp blir allt vanligare, blir också gränsöverskridande handel vanligare. Om gränsöverskridande handel genomförs tillämpas EU-rätten genom förordningen EG 593/2008. Eftersom Sverige är ett av medlemsländerna i EU är de förpliktade att anpassa lagstiftningen efter EU-rätten. År 1993 tillkom EU-direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal, 93/13/EEG. Året efter tillkom Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, AVLK, för att uppfylla de krav som direktivet ställde. För att utreda vilka avtalsvillkor som kan anses vara oskäliga gentemot konsumenter i Sverige kan AVLK tillämpas. Förutom AVLK finns det flertalet andra lagar som näringsidkaren är skyldig att följa, till exempel Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och marknadsföringslagen (2008:486). Uppsatsen avslutas med kommentarer som kort berör tankar och reflektioner kring de tidigare analyserna. Vi har slutligen kommit fram till att svensk rätt, mycket med hjälp av kompletterande EU-rätt, har varit tillräcklig vid de avtalsvillkor vi undersökt. Vissa villkor i MacKeepers avtal har enligt vår mening varit oskäliga, men avtalsvillkoren har i efterhand kunnat förklaras ogiltiga med hjälp av bestämmelsen i 36 § AvtL. Apples och Facebooks avtalsvillkor har enligt vår mening varit skäliga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)