Ett begränsat internet? - Om internetleverantörers ansvar vid tredje mans upphovsrättsintrång

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att utreda internetleverantörers ansvar vid tredje mans upphovsrättsintrång då internetleverantörer tillhandahåller internetuppkoppling till sådant intrång. Uppsatsen har också klargjort vilka upphovsrättsintrång som kan aktualisera internetleverantörers ansvar, samt vilka åtgärder företagen kan tvingas vidta för att förhindra förevarande intrång. Internet möjliggör idag omfattande upphovsrättsintrång genom fildelning och streaming via webbsidor. När detta sker är det svårt att identifiera intrångsgöraren. Upphovsrättsinnehavare angriper därför internetleverantörer, vilka möjliggör intrången på internet genom att sprida det illegala materialet i sina kommunikationsnät. I takt med att immateriella rättigheter erkänts större betydelse genom att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen på den inre marknaden har flertalet EU-direktiv utfärdats för att skärpa det immaterialrättsliga skyddet. Svenska regler grundas på dessa direktiv, vilket innebär att även EU- rättsliga principer och rättigheter måste beaktas då den implementerade rätten tillämpas. Framställningen har visat att både straff- och ersättningsrättsligt ansvar kan åläggas internetleverantörer enligt e-handelslagen, då företagen tillhandahåller internetuppkoppling till olovligt publicerat material. Likaså kan internetleverantörer åläggas medverkansansvar till upphovsrättsintrång enligt 53b§ upphovsrättslagen. När internetleverantörer åläggs medverkansansvar måste dessa upphöra sin delaktighet genom att blockera internetuppkoppling till de webbsidor där det olovliga materialet publicerats. Av utredningen framgår att EU-stadgan spelar en avgörande roll vid rättstillämpningen eftersom grundläggande rättigheter kan komma i kollision. Detta sker när internetleverantörernas näringsfrihet och internetanvändares informationsfrihet riskerar att inskränkas till fördel för skyddet för immateriella rättigheter. Domstolarna är därför tvungna att vidta en rättighetsavvägning för att bestämma huruvida förevarande ålägganden är proportionella, men också för att avgöra utformningen av de åtgärder internetleverantörer har att vidta för att upphöra sin medverkan. Undersökningen har visat att de grundläggande rättigheterna har kommit att begränsa tillämpningen av 53b§ upphovsrättslagen till att endast gälla upphovsrättsintrång som sker på webbsidor som till uteslutande del tillhandahåller material som utgör upphovsrättsintrång. Likaså kan endast blockering av domännamn och webbadresser bli aktuella åtgärder att vidta. Dessa blockeringsåtgärder är idag enkla att kringgå utan vidare teknisk kunskap. Att upphovsrättsintrång genom fildelning och streaming i realiteten faktiskt förhindras då internetleverantörer åläggs ansvar är därför inte säkert.