HR-praktikers Känsla av sammanhang vid distansarbete - En kvantitativ studie om hur olika generationer av HR-praktiker uppfattar Känsla av sammanhang vid distansarbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur HR-praktiker uppfattar Känsla avsammanhang (Kasam) vid distansarbete, samt undersöka om det finnsgenerationsskillnader i denna uppfattning. 56 stycken HR-praktiker deltog istudien genom att besvara en enkät. Av dessa var 7 män och 49 kvinnor.Deltagarna fördelades i fyra generationer: Baby boomers (1946-1964) som var 6stycken, generation X (1965-1979) som var 19 stycken, generation Y (1980-1994)som var 20 stycken och generation Z (1995-2012) som var 11 stycken. Datansamlades in genom en enkät som bestod av frågor från originalversionen avKasam-29, vilken mäter Känsla av sammanhang, samt kompletterande frågor. Iresultatet redovisas deskriptiv data av HR-praktikers skalmedelvärde av Känsla avsammanhang, vilket uppgick till (M = 149.5, s = 15.2). Detta jämfördes med ettnormalvärde på (M = 151, s = 18). Även respondenternas svarsmedelvärdepresenteras som deskriptiv data. Svarsmedelvärdet var övervägande positiv då detuppgick till (M = 5.2, s = .5) på skalan 1-7. Det utfördes en variansanalys avskillnader i generationers skalmedelvärden av Känsla av sammanhang. Där fannsen signifikant skillnad mellan generation X (M = 157.1, s = 10.7) och generationY (M = 143.3 , s = 16.8), med signifikansnivå p <.05. Vidare redovisas deskriptivdata över generationers svarsmedelvärden på de avslutande frågorna omdistansarbete. Sammanfattningsvis visade resultatet att samtliga generationer haren relativt oförändrad uppfattning av arbetets begriplighet och meningsfullhetsedan övergången till distansarbete. Undantag gäller generation Z och Babyboomers svarsmedelvärden på frågan om hanterbarhet, där generation Z:ssvarsmedelvärde (M = 5.3, s = 1.2) låg högre och Baby boomers (M = 3.5, s = 1.2)låg lägre än övriga generationer. Slutligen redovisas en sammanfattning avrespondenternas fritextsvar angående positiva och negativa aspekter avdistansarbete. Majoriteten av respondenterna nämnde positiva aspekter meddistansarbete, såsom flexibilitet och effektivitet. Av de negativa aspekter somnämndes var minskad social samhörighet i majoritet. De slutsatser som har dragitsutifrån resultatet är att HR-praktiker uppvisar ett normalt värde av Kasam viddistansarbete och nämner övervägande positiva aspekter med det. Att generationX uppvisade högst Kasam-värde kan antas bero på att de utmärker sig för sinsjälvständighet och sitt behov av den flexibilitet som distansarbete bidrar med. Att1generation Z uppvisade högst medelvärde gällande hanterbarhet tolkas bero på attde har fötts in den digitala världen, till skillnad från Baby boomers som hade lägstmedelvärde. Studiens resultat kan användas som en indikation för utformandet avarbetsupplägg för HR-praktiker efter Coronapandemin. Studiens resultat visade attnästintill samtliga respondenter föredrar en kombination av både distansarbetesamt arbete på kontoret. Ett möjligt utfall efter Coronapandemin är attarbetsgivare i högre grad förmodas erbjuda möjligheten till fortsatt distansarbeteför att behålla och attrahera arbetstagare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)