Klimatkompensation – en översikt

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Författare: Wilhelm Kruse; Simon Wahlberg; [2020]

Nyckelord: Klimatkompensation; Carbon offset;

Sammanfattning: Klimatkompensation är en relativt nyutvecklad mekanism och har till viss del standardiserats efter Kyotoprotokollet. Rapporten syftar till att kartlägga mekanismens applika- tioner, bakgrund, certifikat och program genom en komparativ litteraturstudie. Svenska företag som Tricorona och ZeroMission har utvecklat en verksamhet centrerad i meka- nismen. Aktörerna har en uppenbar positiv syn på klimatkompensation men åsikten är dock inte universal. Miljörörelser som GreenPeace och Jordens vänner är kritiska till mekanismen, specifikt skogsprojekt som enligt organisationerna saknar permanens. Vidare menar de att endast Gold Standard projekt anses legitima, WWF delar åsikten men menar att vissa skogsprojekt är legitima. Naturskyddsföreningen har en liknande upp- fattning, organisationen menar att mekanismen även kan ge en ekonomisk uppfattning av utsläpp. Miljörörelsen har en kollektiv uppfattning om att klimatkompensation bör tolkas som en sista utväg efter interna reformer genomförts. Vidare har Arla, MAX och IKEA analyserats med avseende på deras hållbarhetsstrategier. Företagen är starkt förankrade till hållbarhet genom en omfattande marknadsföring. Det konstateras att Arla och MAX klimatkompenserar primärt genom skogsprojekt. Bå- da företagen redovisar klimatneutrala produkter vilket åstadkommits genom omfattan- de applikation av mekanismen genom ZeroMission. Till skillnad från Arla och MAX klimatkompenserar IKEA genom internt producerade skogsprojekt samt vattenrening. Företaget redovisar skepsis mot skogsprojektens permanens och vill därför undersöka framtida alternativ såsom energiutveckling. Samtliga företag har ambitioner att bli klimatneutrala inom en snar framtid. Rapporten jämför även Project Drawdowns lista över åtgärder för att nå 1,5-gradersmålet med de relaterade projekten. Vidare utförs en komparativ analys mellan företagens ut- släpp relaterad till Sveriges. Det visar sig att projekten som redogörs för rapporten är prioriterade på ett adekvat sätt jämfört med Project Drawdowns lista. Det konstateras att en bred projektportfölj som är prioriterad enligt samma lista är önsk- värd för effektiv klimatkompensation. Mekanismen kan möjliggöra en mjukare reform till ett hållbarare samhälle, men innebär samtidigt rebound effekter och försummande av nödvändiga och svåra förändringar. Därav måste klimatkompensationens alla perspektiv beaktas för att skapa en legitim hållbarhetsstrategi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)