SVERIGE, OECD & SKATTEPARADISEN - ur tre maktperspektiv

Sammanfattning: Syftet är att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD å ena sidan, och skatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare å den andra. Jag ämnar med att utröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen – deras fortbestånd, framgång eller eventuella nedgång. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklar och teoretiska perspektiv på det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare åsyftas att ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut. Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av dem klassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv? Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess – en fallstudie i huvudsak utgjord av litteraturstudium. Även tre intervjuer är genomförda, samt så har jag tre olika maktteorier som teoretiska perspektiv. Tidigareforskning presenteras, men det huvudsakliga materialet har jag samlat in själv genom egen forskning. Tre epoker i utvecklingen av relationen mellan OECD- medlemmarna och skatteparadisen har urskilts: Tiden innan nittiotalet präglades av ickehandling och eventuellt omedvetande från OECD- medlemmarnas sida, men även av lindrigare skatteflykt till skatteparadisen. Nittiotalet präglas av ökande skatteflykt samt av att båda parter organiserar sig, men också av en medvetandegörande- process bland OECD- medlemmarna om problemen. Tvåtusentalet och framåt präglas av ett kulminerande av skatteflykten, samt av en aktionsagenda där skatteparadisen enligt OECD skall avveckla sina skadliga skattpraktiker. Utvecklingen såg för OECD:s vidkommande lovande ut i början av 2000- talet, för att sedan helt stanna upp 2003, och sedermera bara gå framåt i förhållande till vissa kategorier av den tidigare så homogena gruppen skatteparadis, men fortsatt ha avstannat i förhållande till de flesta skatteparadisen. Innan 2003 präglades relationen mellan OECD och skatteparadisen av en mer instrumentell, tvångsinriktad approach, för att sedan bli av mer kommunikativt, samarbetande slag. Nu handlar det för de enskilda OECD- medlemmarna om att förmå skatteparadis om att knyta bilaterala informations- utbytesavtal, genom att erbjuda, något för dem, tillräckligt önskvärt i gengäld. Här har Norden gått ihop och hitintills identifierats som bland de generösare – på gränsen till vad som är rekommenderat och hitintills praxis inom OECD. Lejonparten av alla skatteparadis är inte närmare en, från början medgiven, avveckling av sina skadliga skatteregimer, än vad de var i början av OECD:s skatteparadisprojekt. Främsta anledningarna är att de trots allt förlorar mycket pengar på att göra sig mindre attraktiva för flyktkapital världen över, och att de enligt avtalen med OECD varken i teorin eller i praktiken behöver avveckla sina skadliga skatteregimer förrän alla OECD- länder gjort det samma, vilket inte än hänt. Följaktligen misslyckades OECD kapitalt med sitt projekts stora mål – att till den trettioförsta december 2005 ha avvecklat de skadliga skatteregimerna hos skatteparadisen, minst i form av ett utbyte av information i skatte- som civilrättsliga fall. Framtiden för skatteparadisen, såväl som för OECD:s lycka, hänger främst på USA:s syn och engagemang i frågan, vilket båda parterna verkar vara införstådda med.