Motionärens relation till vardagsmotion

Sammanfattning: Stillasittandet har ökat och samhället har fyllts av allt mer bekvämligheter (Ekblom-Bak et al., 2018). Samhällets bekvämligheter gör att behovet av fysiskt arbete minskar vilket kan vara en anledning till att vi idag inte rör på oss tillräckligt mycket (Folkhälsomyndigheten, 2019a). I takt med att samhället blir mer stillasittande och att det krävs mer än enstaka träningspass för att hålla sig frisk, funderade vi på hur de som utför avsiktlig träning ser på vardagsmotion och hur vardags-aktiva de är. Studien är av kvantitativ ansats och har utformats som en tvärsnittsstudie med en egenkonstruerad enkät som datainsamlingsmetod. Där syftet var att undersöka attityder och beteenden i relation till vardagsmotion hos personer som tränar regelbundet. 133 deltagare rekryterades till studien i åldrarna 18-68 år Resultatet visar att attityder och beteenden skiljer sig åt beroende på antalet träningsdagar per vecka. De individer som tränade flest dagar i veckan (5-7) hade en något positivare attityd till vardagsmotion än de individer som tränade färre dagar i veckan (1-2). Detsamma gällde beteendet i relation till vardagsmotion, där de som tränade 1-2 dagar i veckan utförde mindre medveten vardagsmotion än de som tränade 5-7 dagar i veckan. Det gick att se ett signifikant samband mellan att träna färre dagar i veckan (1-2) och att vara mer benägen att byta ut träning mot vardagsmotion jämfört med om man tränade fler dagar i veckan (5-7). Ytterligare fynd från resultatet var att många såg tid som en avgörande faktor i fråga om att utföra vardagsmotion/träning eller inte.