Rädsla i det offentliga rummet : En undersökning av samband mellan media och rädsla för överfallsvåldtäkt

Sammanfattning: Sammanfattning       Syftet med uppsatsen har varit att analysera och diskutera hur rädsla utvecklas i samband med överfallsvåldtäkter, och undersöka samband mellan media och kvinnors rädsla. Syftet har också varit att relatera rädslans betydelse i förhållande till jämställdhet.   Den övergripande problemfrågan har varit: - Finns det samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt? Följande undersökningsfrågor har använts: - Hur ser forskningen på problemet med kvinnors rädsla för brott och våldtäkt? - På vilket sätt kan nyhetsklippen i Nerikes Allehanda ha påverkat utvecklingen av rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro?   Undersökningen har gjorts i två delar. Först genom en undersökning av vad tidigare forskning kommit fram till om kvinnors rädsla för brott och våldtäkt. Sedan genom en textanalys av nyhetsklipp i Nerikes Allehanda, och hur dessa kan ha påverkat rädsla för överfallsvåldtäkter i Örebro. Tidsrummet sträcker sig från september 2009 till september 2010. Som utgångspunkt för textanalysen har Göran Bergström och Kristina Boréus metodbok Textens mening och makt använts. Jag har utgått från en teori om att medierna sätter dagordningen för vilka frågor som blir viktiga.   Genomgående har analyserna genomförts från ett genusperspektiv, som utgår från att män och kvinnor har olika positioner i förhållande till våldtäkt. Ett tema om kvinnors tillgång till det offentliga rummet har en central plats i uppsatsen. För att relatera resultaten till ett vidare jämställdhetsperspektiv har Susan Brownmillers teori, om våldtäkt som uttryck för makt och social kontroll, använts.   Slutsatsen är att det verkar finnas samband mellan medias nyhetsförmedling och kvinnors rädsla för överfallsvåldtäkt. Nerikes Allehandas nyhetsklipp är utformade på ett sätt som kan verka uppskrämmande på många kvinnor. Det gäller t.ex. signalerande nyheter, som är utformade på ett sätt som varnar kvinnor att de kan bli serievåldtäktsmannens nästa offer. Det sker också genom varningar från polisen, medierade genom media. Samspelet mellan Nerikes Allehandas kriminaljournalistik och polisen som huvudsaklig källa till nyhetsartikarna, har troligen haft en central roll i genererandet av en genuskodad rädsla, utan att varken polis eller Nerikes Allehanda haft något syfte att skrämma kvinnor. Ett sätt varigenom rädslan kunnat föras vidare är genom ett kulturellt narrativ, som skapas genom nyhetsklippen.