Striden om Vindelälven : Hur synen på det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur uppfattningen av det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet, samt att tillämpa teorin Social Construction of Technology, SCOT, på vattenkraften genom att studera debatten om Vindelälven. Frågan om Vattenfall skulle tillåtas bygga ut Vindelälven var central i 1960-talets vattenkraftsdebatt. I uppsatsen undersöks hur de tre grupperna Vattenfall, Svenska Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen längs älven förhöll sig till frågan om Vindelälvens framtid och vilka argument de använde sig av i debatten om älven. Uppsatsen undersöker om Vattenfall, Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen kan förstås som tre relevanta grupper enligt SCOTs definition, samt huruvida det svenska vattenkraftsystemet nådde closure 1970. Det material som har studerats utgörs av tidnings- och tidskriftsartiklar från de tre grupperna, publicerade under perioden 1960—1970. Resultatet av undersökningen visar att Vattenfall och Naturskyddsföreningen uppfyller kriterierna för att betraktas som två relevanta grupper enligt SCOT. Vad gäller lokalbefolkningen är det mer komplicerat. Invånarna längs älven delar inte en gemensam uppfattning om utbyggnaden av Vindelälven och kan således inte betraktas som en relevant grupp, däremot finns det undergrupper som eventuellt uppfyller kriterierna. 1970 års beslut att bevara älven var avgörande för den fortsatta utbyggnaden av svenska älvar och kan ses som ett första steg på det svenska vattenkraftsystemets väg mot closure, vilket förmodligen nåddes 1993 i och med riksdagens beslut att klassa fyra älvar som nationalälvar.