Miljöledningssystem i en tjänsteorienterad organisations kärnverksamhet : en fallstudie av Sveriges lantbruksuniversitet

Sammanfattning: Miljöproblematiken i samhället är något som blivit allt mer uppmärksammat och har gjort att organisationer väljer att ta ett större samhällsansvar. Detta på grund av att intressenter börjat efterfråga denna typ av arbete och förväntar sig att organisationer integrerar det i sin kärnverksamhet. Ett sätt att arbeta med miljömässiga frågor och ta ett samhällsansvar är att använda sig av ett miljöledningssystem och därmed bemöta samhällets förväntningar. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur en tjänsteorienterad organisation integrerar ett miljöledningssystem i sin kärnverksamhet. För att få en insikt i denna integreation har en fallstudie genomförts på Sveriges lantbruksuniversitets kärnverksamhet utbildning och forskning. Fallstudien har utförts genom insamling av empiri med hjälp av intervjuer samt en dokumentanalys. Intervjuerna har genomförts med anställda på Sveriges lantbruksuniversitet som på olika sätt påverkas av miljöledningssystemet. För att studera vilken tidigare forskning som finns inom området har en litteraturstudie genomförts med hjälp av ett antal nyckelord. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk tillämpats, bestående av strategic environmental management, legitimitetsteorin samt intressentteorin. Ovan nämnda teorier bidrar till en diskussion om en tjänsteorienterad organisations strategiska tillvägagångssätt med att arbeta med miljöledningssystem och genom detta bidra till en ökad legitimitet från sina intressenter. Slutsatserna som uppsatsen har kommit fram till grundar sig i att Sveriges lantbruksuniversitet har olika strategiska tillvägagångssätt och hur dessa förväntas ge effekt för universitets legitimitet. Inom utbildningen har strategiska tillvägagångssätt identifierats för att producera unika studenter och genom dem skapa legitimitet gentemot universitetets intressenter. Dock har fåtal strategiska tillvägagångssätt identifierats inom forskningen eftersom den ska vara självständig och får inte påverkas av ledningen. Detta förväntas inte påverka Sveriges lantbruksuniversitets legitimitet eftersom intressenterna är medvetna om forskningens frihet och har därför inte samma förväntningar som på utbildningen. Det bör tas i beaktande att denna studie endast ger en ögonblicksbild och på grund av detta finns svårigheter i att ge en fullständig bild av processen kring arbetet med miljöledningssystemet i kärnverksamheten. Sammanfattningsvis dras slutsatser om att integrera ett miljöledningssystem i kärnverksamheten ger Sveriges lantbruksuniversitet legitimitet då de genom arbetet upprätthåller de sociala förväntningar som finns på organisationen.