Den riksnyttiga vetenskapen : En retorisk analys av vetenskapsbegreppet i Vetenskapsakademiens presidietal 1739–1744

Sammanfattning: När Vetenskapsakademien grundades 1739 hade begreppet vetenskap ingen tydlig innebörd. Det innebar att begreppet var tillräckligt flytande för att det skulle kunna fyllas med ny betydelse vilket även betydde att det kunde användas retoriskt. Uppsatsens syfte är att retoriskt analysera hur begreppet vetenskap bestäms och används i Vetenskapsakademiens så kallade presidietal under åren 1739–1744. För att definiera vad vetenskap är, och i förlängningen vad Vetenskapsakademien stod för, behövde talarna förhålla sig till och beskriva den omvärld de verkade inom. Att undersöka de termer och argument med vilka vetenskapsbegreppet beskrivs kan därför säga något om det sammanhang i vilken striden om den aktuella definitionen utkämpades och bidra till att belysa frihetstidens ideologiska diskussioner. Av undersökningen framgår att ledamöterna inte delade en gemensam definition av begreppet vetenskap. Istället pågick en kamp för att fylla begreppet med innehåll, en kamp som ledamöterna inte bara förde i förhållande till omvärlden utan även inom Vetenskapsakademien. I ett vidare perspektiv kan presidietalen ses som inlägg i den diskussion som till följd av Sveriges förlorade stormaktsposition försökte besvara frågorna om vad Sverige är och var landet hör hemma. I detta sammanhang kom vetenskapsbegreppet att användas för ideologiska syften, varför definitionen av vetenskap även bidrog till definitionen av vad det innebar att vara svensk.