Polisens utredningar av brott med Heder som motiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Sammanfattning Denna uppsats undersöker sambandet mellan polisens utredningsåtgärder och personuppklaring och lagföring vid hedersrelaterad brottslighet. Det övergripande syftet är att redogöra för vilken betydelse rätt kunskap, förstahandsåtgärder och utredningsmetodik spelar för den fortsatta lagföringen. Jag vill också undersöka om den kunskapssatsning som gjorts av regeringen och rikspolisstyrelsen har lett till att polisen idag jobbar kunskapsbaserat med hedersrelaterade brott. Jag vill också ta reda på huruvida en förändring i polisens arbetssätt har möjlighet att öka lagföringen eller personuppklaringen för de hedersrelaterade brotten. I uppsatsens första del redogörs för hedersbegreppet, både historiskt och hur situationen ser ut idag. Det hedersrelaterade våldet behandlas särskilt och uppsatsen ger en redogörelse för hur förtrycket kan se ut och en bild av vilka som är målsägande, gärningsperson samt en överskådlig redogörelse för hur brottsligheten ser ut. I nästkommande del går uppsatsen in på att redogöra för polisens förmåga att utreda hedersrelaterade brott. Den inleds med att redovisa vilket eller vilka uppdrag polisen har fått vad gäller hedersrelaterad brottslighet och vilka direktiv polismyndigheten har gett utifrån detta. Uppsatsen har sedan undersökt vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa direktiv. Polisens arbetssätt redovisas genom att först redogöra för polisens förstahandsåtgärder och sedan för den fortsatta förundersökningen i samverkan med åklagare. I nästa avsnitt redovisas polisens kunskap kring hedersrelaterad brottslighet genom att redogöra för vilka utbildningar som finns i ämnet för polisen samt vilka handböcker och metodstöd som finns tillgängligt. En empirisk studie av kunskapen om hedersrelaterad brottslighet hos poliserna har också gjorts i polisområde Malmö genom intervjuer med utredande poliser. I uppsatsens sista del redogörs för den rättsliga regleringen av området. De brott som är vanligast vid hedersrelaterad brottslighet gås igenom och även de speciella svårigheter som utredningsmässigt kan uppstå vid de olika brotten tas upp. Vid hedersrelaterad brottslighet är det inte ovanligt att det är flera gärningsmän och uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen av detta. Att ett brott begås med ett hedersrelaterat motiv kan verka i straffskärpande riktning och uppsatsen redogör även för den rättsliga regleringen av detta samt går igenom vilka krav som ställs på bevisningen. Avsnittet om rättslig reglering avslutas med att redogöra för de tillgängliga siffror som finns för lagföring. Den avslutande analysen visar på att bristen på statistik gör att det är svårt att få fram tillförlitligt underlag kring de hedersrelaterade brotten och att detta även ger en inverkan på den utredande verksamheten. Analysen visar också att polisen idag inte jobbar kunskapsbaserat med hedersrelaterat våld i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig och att den modell som polismyndigheten hittills valt för kompetenshöjning och arbetssätt inte är det mest optimala för att korrekta förstahandsåtgärder skall kunna vidtas. Analysen ger vidare förslag till att polisen kan jobba annorlunda genom att förlägga kompetensen hos utredarna och på så vis sannolikt förbättra möjligheterna till lagföring och personuppklaring.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)