Odemokratisk kommunikation – En analys av hur kommunikation kan underminera demokratiska värden

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Författare: Maya Lagerholm; [2018-10-29]

Nyckelord: kommunikation; demokrati; framing; retorik; språklig påverkan;

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att belysa kommunikation som kan betraktas som odemokratisk och hur det kan ta sig i uttryck. Språkets påverkan står i fokus och utgångspunkten är att val av uttryckssätt och språkbruk kan styra våra tankar i en viss riktning. Uppsatsen lyfter fram hur även kommunikation som ses som neutral kan vara bärare av värderingar och färgad av ideologiska strömningar, vilket problematiseras utifrån ett demokratiskt perspektiv. Detta perspektiv anläggs dels på kommunikation på ett mer övergripande samhällsplan och dels mer på specifikt kommunikation inom offentlig förvaltning. Vidare förs en diskussion om hur kommunikatörer verksamma inom offentlig förvaltning kan arbeta för att bedriva en så demokratisk kommunikation som möjligt.Begreppen kommunikation och demokrati diskuteras och definieras med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter och skolor. För att illustrera hur kommunikation kan vara odemokratisk tas retorisk påverkan och så kallad framing upp som exempel. Begreppet framing syftar till att beskriva hur ord kan sätta upp tankeramar som påverkar hur vi tycker och känner inför olika frågor.I analysen av retorisk framställning och framing har kritisk retorikanalys och kritisk diskursanalys använts. Dessa metoder har fungerat som verktyg för att kunna besvara frågeställningen om kommunikation kan vara odemokratisk.Analysen av hur odemokratisk kommunikation kan ta sig i uttryck på ett samhälleligt plan fokuserades kring flyktingfrågan. Här framgick det att ett visst språkbruk skapade en viss framing som i sin tur kan påverka på hur vi resonerar i frågan. Även retoriska strategier som starkt anspelade på människors känslor som ett möjligt sätt att kringgå det förnuftigmässiga tänkandet var något som problematiserades i analysdelen. Om fri information och möjlighet till upplyst förståelse är förutsättningar för ett demokratiskt samhälle kan detta i förlängningen anses vara odemokratisk kommunikation. En viss typ av problematisk framing gick även att se inom offentlig förvaltning, där värdeladdade ord användes som om de vore neutrala. Genom uppsatsens gång blev det tydligt att det är viktigt sett utifrån ett demokratiperspektiv att kommunikatörer inom offentlig förvaltning har en medvetenhet kring språkets betydelse och påverkan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)