Utvärdering av getters (Capra hircus) rörelse- och sociala behov : med fokus på uppdateringen av getternas föreskrifter

Sammanfattning: I Sverige fanns det 2018 ungefär 20 000 getter i Sverige. De hölls antingen som hobbygetter, i näringsverksamhet eller i utbildningsverksamhet. Den tama geten som lever i Sverige kommer ursprungligen från den vilda geten och har därför samma beteenden. Getter används av människan främst för att få dess skinn, mjölk och kött. Getter i det vilda är ett flockdjur som lever på stora ytor och framförallt tillsammans med andra getter. Som tama hålls getter lite olika i Sverige och i världen. Problemet för getter är just nu att lagstiftningen angående dem är gammal och behöver uppdateras. Jordbruksverket håller just nu på att ta fram vetenskapliga fakta för att undersöka om de borde vara lösgående eller inte. Samtidigt tittar de närmare på de andra delar också som hur mycket de behöver sällskap av andra getter. Under 2019 har det också kommit en ny djurskyddslag, som har tydligare beskrivningar och nya paragrafer. Detta påverkar också när man ska uppdatera föreskrifterna eftersom föreskrifterna påverkas av djurskyddslagen. Denna studien tog upp förslag om vad som bör stå i djurskyddslagstiftningen för att getter ska må så bra som möjligt. Resultatet studien kom fram till är att getter är sociala djur som inte tycker om att bli isolerade från andra getter eller hållas ensamma. De bör hållas i en flock som inte är för stor eller för liten då det kan påverka deras interaktioner, detta eftersom getter bråkar en del. En annan aspekt som diskuterades var om ett annat djurslag kan hjälpa för att geten ska få det sociala behovet som den behöver. Resultatet blev att det är svårt att avgöra om ett annat djurslag kan ge det, men det verkar som att de flesta djurslag föredrar sällskap av sin egen art. Något som också togs upp i denna studie var fördelar och nackdelar med att hålla getter uppbundna och i lösdrift. Resultatet var att det fanns både fördelar och nackdelar. Fördelarna i lösdrift var att de får röra sig fritt och det bidrar till att de mår bättre. Nackdelarna var att det kan bli mycket bråk och produktionen kan minska. Något som behövs tänka på i lösdrifter för getter, det är att det är speciellt viktigt för dem att inredningen är anpassad för att undvika bråk mellan getterna. Trots nackdelarna var det fler fördelar med lösdrift. Samtidigt ser det ut som att det kommer bli lösdrift för de flesta djurslag i Sverige. Detta sker på grund av att det pågår en utredning om hur det skulle påverka djuren och djurhållarna om det blev krav på att hålla djur lösgående. På grund av dessa resultat kom denna litteraturstudie fram till att getter bör hållas tillsammans med minst en annan get för att må så bra som möjligt. Det mesta tyder på att getter föredrar att ha sällskap av en annan get istället för ett annat djurslag. Att kunna röra sig är viktigt för de flesta djur och det är ingen skillnad för getterna, och därför borde de få gå fritt i en lösdrift. I lösdriften är det också viktigt att utforma inredningen så mindre bråk uppkommer mellan getterna. Dessa faktorer är viktiga för att getterna ska må så bra som möjligt.