Lokaliseringsmodellen location-allocation som beslutsunderlag för biblioteksplanering : En fallstudie i södra Stockholm

Sammanfattning: Bibliotek och liknande arkiv har funnits i hundratals år och är en viktig del av ett lands kulturella arbete. De fungerar även som en mötesplats för alla; oavsett ålder, social eller ekonomisk bakgrund. Dessvärre visar färska rapporter att antalet utlåningar och besök minskar på biblioteken. Kulturförvaltningen i Stockholms Stad arbetar för närvarande med att ta fram en Strukturplan gällande biblioteken i staden för en kommande fyraårs period. Syftet med planen är att rekognosera hur läget ser ut idag för att sedan sätta upp mål för hur verksamheten ska utvecklas. För att ge stöd till framtagningen av strukturplanen kommer denna studie utvärdera hur väl lokaliseringsmodellen location-allocation är lämpad som beslutsunderlag för placering av bibliotek samt vilken inverkan olika typer av behovspunkter har på resultatet. Genom att applicera modellen i fallstudien Stockholms Stads bibliotek, kan modellen utvärderas för att se om den kan användas vid liknade frågeställningar i framtiden. Med hjälp av data över var folk bor, arbetar och rör sig utvärderas modellen i två steg. Först kommer varje behovstyp att analyseras var för sig och därefter testas tre metoder för att slå ihop de olika typerna för att skapa en mer enhetlig bild. Resultaten visar att modellen location-allocation har stor potential för att användas som beslutsstöd för bibliotekens verksamhet. Utifrån de olika behovspunkterna kan strategiska placeringar hittas och en bredare bild ges av var folk bor, arbetar och hur de rör sig. Varje enskilt resultat berättar mer om var människorna i staden befinner sig och det är också lätt att se skillnader på till exempel var folk bor och arbetar, samt var man bör finnas för att nå ut till den yngre befolkningen jämfört med befolkningen i sin helhet. De tre metoderna för att sammanslagning av resultaten visade sig alla vara effektiva och pålitliga. Att visa alla delresultat på en och samma karta, förslagsvis med hjälp av en interaktiv PDF, ger en tydlig bild över de olika behovstypernas betydelse och inverkan. Kluster av valda platser kan hittas och ringas in. De två andra metoderna, MCE-analys och linjarisering, ger en bra bild över vilka strategiska placeringar som finns, båda kan vara användbara för att på ett snabbt och enkelt sätt förmedla resultatet. En del begränsningar och osäkerheter finns dock med modellen som är viktiga att beakta. Lösningsalgoritmen sker heuristiskt vilket gör att det kan vara svårt att förstå exakt hur den räknar och vilken inverkan olika parametrar har. Därför är det viktigt att en omfattande genomgång görs för den verksamhet som ska undersökas, det vill säga, vilka behov finns, hur de ser på sin verksamhet och vilka parametrar tror de inverkar på besökarnas rörelsemönster. Slutligen ska det betonas att Kulturförvaltningen, som har varit en del av denna studie och som har gett sin input till analysen, har ansett att modellen och materialet är användbart. Då avsikten med analysen inte var att hitta exakta placeringar av bibliotek utan snarare att få en översiktlig bild av var de bör placeras för att bäst nå ut till kommunens invånare kan slutsatsen dras att resultaten från location-allocation modellen ger en värdefull input som beslutsunderlag. Det är dock viktigt att ha i åtanke att resultatet från modellen inte visar en exakt verklighet, utan att den endast ger ett förslag på hur man bäst når ut till befolkningen. Det ska också tilläggas att detta bara är en del av många när det kommer till biblioteksplanering. Till exempel spelar bibliotekens lånestatistik, utbud och inriktning en viktig roll när det kommer till att utvärdera verksamheten.