Veterinärbrist eller bristande arbetssituation? : en studie över svenska veterinärers arbetssituation och psykiska välbefinnande

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Animal Environment and Health

Sammanfattning: Branchorganisationen för svensk djursjukvård har under det senaste året larmat om en brist på legitimerade veterinärer. Samtidigt visar studier att veterinärer på många håll har en hög arbetsbelastning och upplever mycket stress i arbetet. Svenska veterinärer har även en hög sjukfrånvaro såväl generellt som för psykiatriska diagnoser. De närmaste åren väntas två stora utmaningar för veterinärkåren vara att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötar- och veterinärprogrammet samt psykisk ohälsa. Denna studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur kliniskt verksamma svenska veterinärer ser på sin arbetssituation och på sitt psykiska välbefinnande. Förhoppningen är att detta skall leda till en ökad medvetenhet och kunskap kring yrkesgruppens arbetssituation. På så sätt kan arbetet på sikt medverka till att förbättra veterinärers arbetsrelaterade psykiska hälsa. För att studera detta utformades en webbenkät riktad till kliniskt verksamma veterinärer. Enkäten innefattar frågor kring hur respondenten upplever sin arbetssituation samt sitt psykiska välbefinnande. Frågeformuläret består av 13 frågor varav tre med flera delfrågor. Under hösten 2020 mailades enkäten ut till Svenska Veterinärförbundets medlemmar, lades upp på Distriktsveterinärernas medarbetarwebb och spreds på Veterinärmagazinets hemsida samt i Facebookgrupper vars medlemmar uteslutande består av veterinärer. Webbenkäten var öppen i 19 dagar och besvarades fullständigt av 503 personer. Svarsresultatet visar bland annat att tre fjärdedelar av respondenterna arbetar övertid varje vecka (76 %), vilket tyder på mycket hög arbetsbelastning inom gruppen. Bland veterinärer inom smådjurspraktik och blandad praktik uppgav en hög andel (55–64 %) att de upplever att arbetssituationen påverkar deras psykiska hälsa negativt. Förvånande är att 70 % av samtliga respondenter samtidigt svarade att de trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. En självskattning av de svarandes psykiska välbefinnande ger en medelpoäng som talar för att veterinärer som arbetar inom smådjurspraktik har ett lägre genomsnittligt psykiskt välbefinnande än den svenska befolkningen i stort. Anmärkningsvärt är att veterinärer inom smådjurspraktik både upplever att deras arbetssituation påverkar dem negativt i en högre utsträckning, samt skattar sitt psykiska välbefinnande lägre än andra veterinärer. Övriga yrkesgrupper uppger att arbetssituationen påverkar dem negativt i en lägre grad, samt skattar sitt psykiska välbefinnande högre i en större utsträckning. Studiens resultat talar för att stöd från kollegor samt kontakt med djurägare är områden i arbetet som fungerar bra eller mycket bra för majoriteten av studiens deltagare. Undersökningen visar även flera områden med förbättringspotential inom veterinärers arbetsmiljö. Exempel på sådana är tillräcklig tid för varje patient, balanserad arbetsbelastning och tillräcklig lön för sin arbetsinsats. Detta kan vara bidragande faktorer till att veterinärer har en hög andel sjukskrivningar. Kanske är det också omständigheter som medverkar till att en betydande andel av studiens deltagare skattar sitt psykiska välbefinnande lågt. Även om resultatet från denna undersökning ej kan förväntas beskriva situationen för samtliga kliniskt verksamma veterinärer, visar det på tydliga tendenser bland en betydande andel av dem. Resultatet indikerar att en bristande arbetssituation kan vara en bidragande orsak till den eventuella veterinärbristen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)