Betydelsen av utvecklingsmöjligheter i arbetslivet : En kvalitativ studie utifrån ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.

Sammanfattning: Enligt flera studier skapar utbildning vid högskola eller universitet vissa förväntningar på arbetslivet. Människor med en akademisk bakgrund födda år 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmöjligheter. Är detta sant? Undersökningen i denna studie utgick från två olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas. Vi ämnade undersöka vilka behov av utvecklingsmöjligheter arbetsgivarna trodde att deras arbetstagare hade, samt vilka de möjliggjorde för, vidare undersökte vi vilka behov arbetstagarna faktiskt hade samt vilka de ansåg blev möjliggjorda. Studien ämnade se om det existerade skillnader eller likheter i arbetsgivarnas och arbetstagarnas syn och vidare undersökte vi vad dessa eventuellt kunde bero på. Vi undersökte då främst motivation och kommunikation, därefter såg vi hur dessa påverkade arbetstagarnas arbetstillfredsställelse. Studien tillämpar en deduktiv ansats och vår teoretiska referensram är uppbyggd från fyra olika teman, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa har sedan legat grund för studiens empiriska undersökning. Den empiriska undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer, dessa med fyra arbetsgivare och tio arbetstagare i Umeå. Alla intervjupersoner verkade inom finansbranschen. Arbetstagarna som intervjuade hade alla en akademisk bakgrund och de var födda år 1980 eller senare. Studiens resultat visade att arbetsgivarna trodde samt upplevde att arbetstagarna, vilka var relativt nyutexaminerade och födda efter år 1980 hade stora behov av möjlighet till utveckling, något som stämde väl överens med arbetstagarnas faktiska behov. Vidare hade de även liknande syn på vad som motiverade de anställda och det som framgick som väldigt viktigt var att arbetsgivarna bör tillämpa en välfungerande kommunikation. Det är även viktigt att arbetsgivarna uppmärksammar arbetstagarna och att det existerar en god och öppen dialog, då det låg till grund för förståelse mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. Vidare visade studiens resultat att det är arbetstagarnas ansvar att själva förklara för deras chefer vilka behov de har. För att arbetstagarna ska känna sig trygga i att berätta vad de vill göra är det dock viktigt att arbetsgivarna skapar en god och välfungerande kommunikation dem emellan. Om arbetstagarna upplevde att det existerade en välfungerande kommunikation, kände de sig motiverade och detta påverkade i sin tur arbetstagarnas arbetstillfredsställelse positivt. Vidare visade studien på ett beroendeförhållande mellan kommunikation, motivation och arbetstillfredsställelse.