Hållbar finansiering : Fastighetsbolagens utformning av gröna obligationer

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande; KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: Den svenska marknaden för gröna obligationer har ökat explosionsartat de senaste åren. Det är därför häpnadsväckande att det ännu inte finns en vedertagen definition kring vad som menas med ordet grön och att ett regelverk för vad som krävs för att få emittera en obligation som grön saknas. Följaktligen kan investerare dra sig från att investera i gröna obligationer, då tydliga garantier saknas. Omvänt blir det svårt för fastighetsbolag att resa grönt kapital, då det är otydligt vilka krav som ställs i gengäld. Studiens syfte är därför att reda ut de frågetecken som råder på den gröna obligationsmarknaden, genom att studera de emitterande fastighetsbolagens tolkning av gröna obligationer och vad fastighetsbolagen är beredda att utlova i gengäld mot grönt kapital. Förhoppningen är att studien ska kunna öka transparensen på marknaden och skapa diskussionsmaterial för ett framtida regelverk, med frågeställningen; Hur har fastighetsbolagen utformat sina gröna obligationer på den svenska obligationsmarknaden? Studien grundas på teorier, begrepp och modeller kring fastighetsekonomi, obligationer, miljöcertifieringar och CSR. Med hjälp av en induktiv kvalitativ metod sammanställs sedan de miljöcertifieringar som utlovas i obligationsprospekten från de redan emitterade obligationerna på Nasdaq OMX Stockholm Nordics lista över hållbara obligationer. Resultatet visar på att BREEAM Very Good, Miljöbyggnad Silver och LEED Guld är de tre mest frekventa miljöcertifieringarna. Det finns dock stora skillnader mellan gröna obligationer emitterade av statliga fastighetsbolag kontra privata fastighetsbolag, där de statliga fastighetsbolagen tenderar att emittera en liten andel gröna obligationer men till höga nivåer av miljöcertifieringar, medan privata fastighetsbolag tenderar att emittera en stor andel gröna obligationer men till låga nivåer av miljöcertifieringar. Detta tyder på en inkonsekvent och icke transparent marknad som underminerar konceptet med gröna obligationer. Slutsatsen är således att en tydlig definition av vad som avses med en grön obligation krävs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)