Versant, en objektorienterad databas i jämförelse med relationsdatabas.

Sammanfattning: Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex. bilder. I våra tester framgår det att vid användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar. Fyra av sju tester visar att Versant skulle kunna vara bättre alternativ pga. att relationsdatabasens nackdelar minskar. De nackdelar som Versant inte löste var begränsade operationer, integritet och användardefinierade regler och rekursiva frågor. I slutsatsen analyserar vi vår hypotes, ”Om man använder den objektorienterade databasen Versant minskas antalet nackdelar som en relationsdatabas har” och ser om den stämmer. Vi kan inte utifrån testerna och slutsatsen utgå ifrån att hypotesen gäller alla objektorienterade databaser eller datamodeller' i ”verkliga” livet. Testerna gjordes utifrån ett tänkt fall på en högskola med studenter, kurser, institutioner och personal. Vi kom i våra tester fram till att fyra av sju av relationsdatabasens nackdelar avlägsnades vid användandet av Versant. Detta gäller vår datamodell över ett uppdiktat fall på en högskola och med reservation för att vi inte har utnyttjat Versant på ett optimalt sätt.