Urbana Trender : Trendbegrepp och planering i nutida svenskt stadsbyggande

Sammanfattning: Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som används har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som används har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som är framträdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som används inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnå syftet har följande tillvägagångssätt använts: • Beskrivning av de två tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ”den traditionella, europeiska staden” och modernismens/miljonprogrammets planer. • Genomgång av ett antal tryckta skrifter från internationell idédebatt om stadsplanering och stadsplaneteorier. • Dokumentation och analys av stadsbyggnadsdebatter. • Dokumentation och sammanställning av en konferens med temat ”Urban trends”. • Granskning av Malmös, Göteborgs och Lunds senaste översiktsplaner. • Sammanställning och analys av ett byggbolags projektbeskrivningar. • Granskning och analys av tre detaljplaneprojekt. Efter jämförelsen mellan trender i teoribyggnad, trender i debatt och planering samt i tre projekt drog jag följande slutsatser: • Trendbegrepp som ofta förekommer i svenska stadsbyggnadsdebatter och projekt är hållbarhet, blandstad, mångfald, grönt, mötesplats, mänsklig skala och täthet. Deras innebörd beror dock på vem det är som gör tolkningen. Det är därför viktigt att en definition eller beskrivning alltid görs när orden eller begreppen används. • Begreppen används för mycket mer än endast en beskrivning av planeringen, till exempel för marknadsföring och för att skapa ett gemensamt språk. • Alla idéer om den goda staden möter verkligheten i form av ekonomiska och sociala krafter som hänger samman med bland annat globalisering, regionalisering och en allt mer flexibel arbetsmarknad. Det gör att trendorden och idealen anpassas eller formas efter dessa krafter och tendenser. • Den traditionella europeiska staden är det mest tongivande idealet idag. Samtidigt finns det många andra ideal som präglar eller utnyttjas i planeringen. • Trendbegreppen tillhör olika kategorier som är mer eller mindre styrande för planering.