På spaning efter målstyrning : Hur upplevs målstyrning i en svensk kommun?

Sammanfattning: Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun. Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland. Den empiri som studien grundar sig på har främst insamlats via semistrukturerade intervjuer med två förvaltningschefer, en ekonomichef, en controller och tre verksamhetschefer inom tidigare nämnda förvaltningar och på kommunledningsförvaltningen. Resultat: Målstyrning inom bildnings- och socialförvaltningen upplevs av cheferna i stort fungera tillfredställande och den sammanlagda upplevelsen av styrmetoden är positiv vilket går emot tidigare forskning. Studien har funnit tydliga brister vad gäller uppföljning, återkoppling och dialog mellan verksamheterna och politikerna. Detta har skapat problem vid prioritering av mål och bidragit till att mål som fastslås lokalt ibland tappat verklighetsanknytning och gått emot vad verksamheter är ålagda av staten att utföra.