Corona och karantän – orsak till oro : En studie om effekterna av frivillig karantän för en sårbar grupp

Detta är en Master-uppsats från Karlstads universitet/Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR (från 2020); Karlstads universitet/Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)