Tillräckligt kvalificerad för rätten till anställning? - kvalifikationskravets innebörd för rätt till omplacering respektive företräde enligt LAS

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar kravet på tillräckliga kvalifikationer i 7 §, 22 §, 25 § och 25 a § LAS. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv studeras vilka kvalifikationer arbetstagaren måste uppfylla för att åtnjuta rätten till omplacering respektive företräde. Rättspraxis spelar en stor roll i begreppstolkningen då lag och lagmotiv inte bidrar med någon definition av begreppet. I arbetet studeras även om, och i sådana fall hur, kvalifikationsbedömningen påverkas av vilken yrkesroll det handlar om. Mål som rör yrkesroller som innefattar krav på intellektuella prestationer studeras i jämförelse med mål som rör yrkesroller som inte innefattar krav på intellektuella prestationer. Arbetstagaren måste besitta de allmänna kvalifikationerna för tjänsten och har inte rätt till ett arbete han/hon inte kan sköta. Arbetsgivaren är inte skyldig att förse arbetstagaren med utbildning som sträcker sig längre än sex månader och/eller kräver omskolning. Undantag går att finna i de fall det rör sig om arbetstagare som åtnjuter långtgående efterskydd till följd av fackligt uppdrag eller studieledighet. Vid en kvalifikationsbedömning görs en intresseavvägning och omständigheterna i det enskilda fallet beaktas. Kvalifikationsbedömningen påverkas även av vilken yrkesroll det handlar om. Krav på formell utbildning har visat sig vara ett tungt vägande kvalifikationskrav när frågan rör yrkesroller som innefattar intellektuella arbetsuppgifter.