Bilden av ett jämställt föräldraskap - Ur ett utredningspolitiskt perspektiv

Sammanfattning: Att bli förälder är omvälvande på många sätt och kanske första gången man kommer i kontakt med landets välfärdsystem genom föräldraförsäkringen. År 2017 lämnade Utredningen om en modern föräldraförsäkring sitt slutbetänkande till Socialdepartementet gällande en översyn av reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Hur föräldrar väljer att ta del av föräldraförsäkringen är ett problem utifrån Sveriges högt uppsatta jämställdhetsambitioner. Män och kvinnor har utnyttjat föräldraförsäkringen olika mycket sedan införandet av föräldraförsäkringen år 1974 vilket skapat en negativ snedfördelning. De negativa konsekvenserna av snedfördelningen anses drabba kvinnor både i familjelivet och i arbetslivet. En av lösningarna på problemet enligt lagstiftaren är praktiserandet av ett jämställt föräldraskap. Med en utgångspunkt i välfärdsteori och genusteori har syftet med denna uppsats varit att genom dokumentanalys kritiskt undersöka hur begreppet jämställt föräldraskap konstruerats i SOU 2017:101. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är utredningens genomgående bristfällighet av genusperspektiv och av arbetsmarknadens påverkande roll. Två aspekter som negativt påverkar och ibland omöjliggör föräldrars praktiserande av ett jämställt föräldraskap. Utredningens argument för de lösningar de presenterar riskerar att reproducera traditionella könsnormer istället för att upphäva dem. Det blir en jämställdhet som i stort endast är förankrad i teorin. För mammor och pappor är det i praktiken inte lika självklart att utredningens bild av ett jämställt föräldraskap går att realisera.