Hur hanterar revisorn tidsaspekten på sin anmälningsplikt?

Sammanfattning: Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det. Ytterligare enslutsats är att revisorer och jurister ligger på olika nivåer, när det gällertolkning av lagar och normer. Revisorns anmälningsplikt har även medförtatt antalet anmälningar har ökat. Dessvärre går det inte att dra någraslutsatser om antalet bokföringsbrott har minskat