Rätt säker brottsbekämpning eller rättssäker brottsbekämpning? – En systemteoretisk granskning av avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och materiell rättssäkerhet utifrån den tilltalades centrala rättigheter.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: I samhällsdebatten har åsikter om en mer effektiv brottsbekämpning växt fram på den senaste tiden. Debatten har utmynnat i flertalet offentliga utredningar som presenterar potentiella lagändringar. Förslagen innebär att en avvägning måste göras mellan effektiv brottsbekämpning och rättssäkerhet, eftersom dessa medför en stor risk att individens rättigheter inskränks. Syftet med uppsatsen är att belysa avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning och materiell rättssäkerhet utifrån den tilltalades centrala rättigheter. Uppsatsen utgörs av en systemteoretisk granskning av brottmålsprocessens samhällsfunktion och hur den funktionen kan förändras genom nu aktuella utredningar. En dikotomi baserad på Herbert L. Packers modeller om brottmålsprocessens funktion uppställs som uppsatsens teoretiska ramverk. Dikotomin består av två delar. Den ena delen består av brottsbekämpningsmodellen och den andra av rättssäkerhetsmodellen. För att den ena aspekten ska öka, måste den andra minska. Uppsatsen inleder med att presentera ett urval av brottmålsprocessens funktioner. Processen har i huvudsak två motstående intressen; brottsbekämpning och rättssäkerhet. Därefter utreds den rättsliga regleringen kring den tilltalades rättigheter. Framställningen av den tilltalades centrala rättigheter använder sig huvudsakligen av artikel 6.1 i Europakonventionen i förening med rättegångsbalkens bestämmelser. Principen om parternas likställdhet, principen om ett kontradiktoriskt förfarande, rätten till insyn och rätten till att förhöra vittnen presenteras som centrala rättigheter för den tilltalade. Med hjälp av den presenterade dikotomin kan rättigheterna analyseras och det kan konstateras att den tilltalades centrala rättigheter väger tyngst i brottmålsprocessens nuvarande ordning. Uppsatsen presenterar sedan två förslag som diskuterats i samhällsdebatten, som får anses spegla debatten i stort, tidiga förhör och anonyma vittnen. Analysen av lagförslagen förutsätter att de implementeras fullt ut. Resultatet av analysen blir att brottmålsprocessens funktion blir effektiv brottsbekämpning, och inte längre rättssäkerhet. Uppsatsens slutsats blir därmed att vi lämnar rättssäkerheten alltmer när vi försöker införa regler som syftar till att bidra till en effektiv brottsbekämpning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)