Green Kaizen : En kvalitativ studie om framgångsfaktorer för kontinuerliga förbättringar av avfall med hjälp av Green Performance Map (GPM) på AstraZeneca

Sammanfattning: Efterfrågan på hållbarhet ökar i samhället, och även genom organ som FN presenteras ambitiösa mål angående utsläppsnivåer. Dessa faktorer ligger till grund för det ökade behovet av miljörelaterade förbättringar, särskilt på miljöfarliga anläggningar inom den tillverkande industrin. Denna studie har som mål att utreda vad andra, liknande, företag till det valda, AstraZeneca, kan fokusera på för att även dem förbättra sin miljöprofil med hjälp av GPM-verktyget. Studien identifierade detta företag med goda arbetsmetoder samt erfarenheter kring GPM-verktyget, som ligger till grund för många av dess miljörelaterade förbättringar. Verktyget innefattar ”5+1” steg. Dessa steg innefattar förberedelse, kartläggning, prioritering, handlingsplan, genomföra åtgärder och utvärdering. Verktyget skapar ett kontinuerligt miljörelaterat förbättringsarbete som åtgärdar miljöaspekter från en GPM-karta. Den valda forskningsmetoden var fallstudie, vilket är relevant eftersom vi söker en djupare förståelse för miljöarbetet på AstraZeneca, där det finns mycket erfarenhet att analysera. Fallstudien genomfördes i praktiken med studiebesök och intervjuer där ett semi-strukturerat protokoll följdes för att sedan kunna göra en tematisk analys av respondenternas resonemang. En litteraturstudie gjordes med avsikt att ta reda på framgångsfaktorer för kontinuerligt förbättringsarbete i allmänhet, och detta gjordes med anledning av ett jämförande med de GPM-relaterade miljöförbättringar som genomförts på AstraZeneca och vilka framgångsfaktorerna för GPM-verktyget är. Det denna studie uppnådde i slutsatsen var att det krävs ett standardiserat arbete kring miljörelaterade förbättringar och GPM, att det måste in i den dagliga verksamheten och det innebär att regelbundna ageranden sker inom verksamheten. Vidare krävs det att utrymme i tiden görs för förbättringar och göra vad som krävs för att undvika resurskonflikter, eftersom detta kan leda till att en förbättring avbryts. Det krävs även att det utses ansvariga experter inom området och att personal och ledning är motiverade och engagerade i detta arbete genom att jobba mot samma mål. Detta görs genom att personalen jobbar enligt Lean-principen vilket innebär att som medarbetare har en person två jobb, dels att denne gör sitt jobb, men även bidrar med förbättringar. Det krävs även kunskapsbyggande och att personal kan se sin station med ett par nya glasögon och tidigare erfarenhet, samt att kommunikationsvägar för att kunna rapportera om förbättringar finns lättillgängligt då en person upptäckt potential till förbättring.