Svenska Myndigheters Hantering och Publicering av Öppna data : En fallstudie

Sammanfattning: Sammanfattning  Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om hur myndigheter arbetar med öppna data, samt hur man förhåller sig till demokratiska principer kopplat till öppna data. Jag har applicerat en kvalitativ metodologi med fallstudie som metod. Jag har utfört intervjuer med ett antal informanter som är verksamma inom området öppna data på sina respektive institutioner. Intervjuerna har genomförts med en informant från varje institution och för detta ändamål valdes tre statliga myndigheter, och tre kommuner ut för närmare efterforskningar. Utöver det har två remissrundor kopplade till ett nytt förslag på en öppna data-lag i Sverige, konsulterats för ytterligare information om de valda institutionernas förhållningssätt till öppna data. Institutionernas hemsidor har också studerats, samt olika data-set på sidan kallad ”Sveriges Dataportal” (dataportal.se). En litteraturgenomgång har genomförts, samt en översikt över andra relevanta rapporter och dokument.  Det teoretiska ramverket består av dels innovationsteori (Greenacre et al., 2012), som belyser öppna datas effekter som innovationsskapare, samt ”Records Continuum-modellen” (RCM) (Upward, 2000), som är en arkivteoretisk modell som kan vara till hjälp vid hantering av data. Flera myndigheter har idag helt automatiserade publiceringsprocesser där man externt delar API:er som ändå finns och används internt av organisationen. Hos kommunerna varierar hanteringen dock något mer i förfining och kvalitet. Kunskapen om vad öppna data är, varierar även den mellan de olika institutionerna. Detta gör att enstaka tjänstemän ibland får agera som ensamt ansvariga, samtidigt som mängden öppna data, och engagemanget från resten av organisationen är ganska litet beroende på institution. I undersökningen belyses också flera andra aspekter av hantering och publicering av öppna data, såsom exempelvis tids- och resursbrist och en brist på användare. Man hanterar, särskilt i kommunerna, öppna data till synes så gott man kan, men oftast ganska osystematiskt. Inom myndigheterna är arbetet mer rutinmässigt utfört, men även där uttrycks bristen på drivkraft i hela processen. I undersökningen uppmärksammas de två parallella arkivkontexter som finns, där skapandet och initiala hanteringen av data som arkivhandlingar, är fysiskt och organisatoriskt separerat från publiceringen av öppna data. De som är med i skapandet av data är sällan aktiva inom hantering och publicering av öppna data, trots att det rör sig om till synes samma datamängder. Detta gör dels att en process som skulle kunna ha varit integrerad, i dagsläget är funktionsuppdelad. Effekten blir att kunskapen om datamängderna finns i en del av organisationen och vidare hantering och publicering som öppna data sköts av dem som kanske inte har samma kännedom om datamängderna som sådana. Man planerar inte heller vid skapandet av data för dess publicering. Enligt RCM så är det helt ok att dela upp processer enligt olika syften, men i en kontext om öppna data så skulle arbetet antagligen kunna fortskrida bättre om hela organisationen var delaktig och hade kännedom om öppna data. Ansvarsskyldighet och transparens är något som informanterna tycker är viktigt, men det hanteras inte som en grundläggande förutsättning för öppna data inom någon institution.