Från Lindisfarne till Uppsalablotet : En analys av stereotypisering i tv-serien Vikings

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Tv-serien Vikings har blivit väldigt populär sedan den först sändes i mars 2013. Vi undrar dock hur de olika folken (nordbor och engelsmän) i serien framställs i de religiösa kontakter och konflikter som uppstår under den första säsongen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka stereotypisering av religiösa skillnader mellan fornnordiskt religiösa nordbor och kristna engelsmän i tv-serien Vikings. Vi vill också besvara frågor om hur nordbor och engelsmän framställs i tv-serien, samt hur lärare kan använda sig av mediet tv-serier och specifikt tv-serien Vikings i undervisningen för att lyfta frågor om kulturella skillnader i dåtiden och elevernas samtid med utgångspunkt i LGr 11. Teorin om stereotypisering grundar sig boken ​Histories on screen - The past and present in Anglo-American cinema and television ​(Edwards, Sayer och Dolski 2018). I boken beskrivs tv-serien ​The last kingdom,​ som hade sitt första avsnitt 2015. I The last kingdom får publiken se hur nordbor, ur engelsmännens perspektiv, anlände till England under början av medeltiden. Författarna berättar hur nordborna i serien framställs som blodtörstiga vildar som plundrade och våldtog allt i sin väg. Författarna menar på att detta följer en stereotyp i tidigare populärkultur,​ ViciousVikings (​1994), där nordbor framställs på liknande sätt. Undersökningen gjordes med grund i Andersson och Hedlings (1999) metod för filmanalys och utgår från Hedlings fyra principer. Vi har valt att ge en presentation av varje avsnitt blandat med löpande analys för att underlätta för läsare att förstå vilken del av de åtta avsnitten som analyseras istället för att ge en lång analys efter beskrivningen av empirin. Efter att ha analyserat de första åtta avsnitten i den första säsongen av tv-serien Vikings kom vi fram till att huvudkaraktärerna i serien inte passar in i den stereotypa bilden av vikingar. Däremot kunde vi se att många bikaraktärer och namnlösa karaktärer passar in i den stereotypa bilden genom deras handlingar. Vi kom även fram till att användningen av Vikings i undervisningssyfte kan vara fördelaktigt om det kombineras med övrig undervisning kring historia eller religionsämnet. Att visa bitar ur serien för att förstärka det man går igenom med eleverna kan hjälpa dem att lättare förstå en möjlig tolkning av hur fornnordisk religion utövades. Vikings kan även användas för att visa på stereotypisering inom medieprodukter inom svenskämnet i kombination med religionsundervisning. Att undervisa elever om stereotypisering av religiöst utövande i olika medieprodukter kan hjälpa elever att bättre förstå hur komplext religion kan vara. Utifrån denna analys har vi lärt oss på en fördjupad nivå om hur vi kan använda oss av filmmediet i det undervisade klassrummet, samt hur vi kan använda filmmediet för att nå en djupare kunskap inom det aktuella ämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)