Sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning

Sammanfattning: Bakgrund: Telefonrådgivning är en tjänst som förenklar tillgången till vård och ökar i popularitet i flertal länder. Vårdtagare som ringer har förväntningar på tjänsten och sjuksköterskor har till uppgift att på ett tillförlitligt sätt tillgodose god vård, ibland med begränsat underlag för bedömning. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes utfördes och baserades på 11 vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning. Resultat: Tre teman framkom genom analysen; Erfarenheter av att vara i behov av stöd, Erfarenheter av kommunikationens betydelse vid telefonrådgivning samt Erfarenheter av att utföra ett betydelsefullt arbete. Det framkom att sjuksköterskorna ansåg att arbetet med telefonrådgivning var givande, varierande och bidrog till ökad kompetens. De erfor utmaningar i kommunikationen med vårdtagare gällande språket, att få andrahandsinformation och av att inte kunna se vårdtagare. Det framkom även att arbetet var självständigt och ansvarsfullt med begränsade resurser och brist på återkoppling. Slutsats: Det uppstod krav på kunskap och erfarenhet, vilket gör att tillgång till utbildning bör finnas för sjuksköterskor. Osäkerheter i den ensamma rollen som telefonrådgivare gör att sjuksköterskor bör få tillgång till mer återkoppling i sitt arbete. Det framkom även att en förbättring gällande organisatoriska resurser bör tillgå sjuksköterskor.