GRÅZONSPROBLEMATIK : Krigets nya nyans?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad; Högskolan i Halmstad

Sammanfattning: Sammanfattning   Digitaliseringen har skapat ömsesidiga beroenden som bidrar till stora sårbarheter i samhället. Nu möter vi nya hot delvis på grund av sårbarheter som vi själva har skapat. Vi ser att hoten mot vårt land är mer omfattande än på flera år och de har antagit nya former inom flera områden. Påverkansoperationer, främmande underrättelseinhämtning och kontroll över kritisk infrastruktur är några exempel som utgör ett hot mot samhällets skyddsvärda delar. Klyftan mellan hoten och våra säkerhetsskyddsåtgärder är stor och den ökar hela tiden. Hotbilden inom gråzonsproblematiken är diffus, komplex och spänner över stora delar i samhället, det försvårar en tydlig gränsdragning mellan fred och krig.   Vår lägesbild blir otydlig och skapar ett beslutsvakuum där våra resurser förblir outnyttjade. Vi anser att prioritering av resurser sker efter ett föråldrat synsätt. Det djupt rotade binära tankesättet skapar juridiska låsningar och bidrar till att skapa ett beslutsvakuum.   Resultat visar även att störningar i samhället sätter förtroendet för samhällskontraktet på spel, detta menar vi kan leda till att försvarsviljan och vår demokrati påverkas negativt. Paradoxen är även att när samhället utsätts för svåra påfrestningar ligger det nära till hands att ta till extrema metoder, metoder som inskränker individens rättigheter och som på sikt även kan hota vår demokrati.   En av vår mest framträdande slutsats är att vi bör fokusera mera på våra egna sårbarheter och mindre på hotet. Att enbart bygga en större armé kommer inte lösa problemet. Tillsammans måste vi bygga ett robustare samhälle för att kunna möta gråzonsproblematiken på ett helt annat sätt än idag. Det kommer kosta tid, effektivitet och pengar. Frågan är bara vilket pris samhället är beredd att betala?   En annan viktig slutsats är att flera nya empiriska referenspunkter förflyttat oss in i ett nytt fredstida normalläge. Ett normalläge som vi säger är en ny nyans av det konventionella kriget. I konventionella krig finns krigets lagar och folkrätten att förlita sig på, dessa lagar täcker dock inte den nya nyansen av kriget. Den nya nyansen utmanar våra gamla strukturer, där folkrätten och krigets lagar blir helt verkningslösa. Om fenomenet ses för vad det egentligen är så kommer vi bli bättre rustade att möta det.  Vi anser att gråzonsproblematiken är en del av kriget och ska inte tolkas som något annat. Gråzonsproblematiken utgör krigets nya nyans där en demokrati som Sverige initialt slår i ett underläge och utmanas till det yttersta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)