En alternativ flyktingstatusbedömning - En undersökning av flyktingstatusbedömningar i Sverige mot bakgrund av UNHCR:s riktlinjer

Sammanfattning: I och med införandet av den tillfälliga lagen har en asylsökandes skyddsstatus fått ökad betydelse. Exempelvis har flyktingar rätt till familjeåterförening medan alternativt skyddsbehövande som regel inte har det. Sverige har bland annat kritiserats av UNHCR för att få personer, vid en internationell jämförelse, beviljas flyktingstatus i landet. Detta arbete undersöker domar från migrationsdomstolen och förevarande beslut från Migrationsverket då syriska asylsökande överklagat sin status som alternativt skyddsbehövande och beviljats flyktingstatus av migrationsdomstolen. Dessa domar och beslut jämförs med relevanta riktlinjer från UNHCR för att på så sätt finna tendenser som kan visa på varför Sverige beviljar relativt få personer flyktingstatus. Jämförelsen visar att Sverige ofta fokuserar på individuella omständigheter i större utsträckning vid flyktingstatusbedömningen än vad som görs i UNHCR:s riktlinjer. Det ställs ett krav på att den sökande ska kunna visa på en individuell hotbild vilket innebär att personen tidigare ska ha varit individuellt utpekad eller förföljd. Vad gäller kopplingen mellan förföljelsen och en flyktinggrund bortses det ofta från generella omständigheter som drabbar stora grupper av människor. UNHCR:s riktlinjer poängterar dock att det inte krävs att en person ska vara individuellt utpekad för att bedömas som flykting. Vidare kan enligt UNHCR den kausala länken mellan förföljelsen och flyktinggrunden vara uppfylld genom attentat som drabbar större grupper, vilket ofta är fallet då det råder en väpnad konflikt i landet. Undersökningen visar även att migrationsdomstolarna och Migrationsverket tenderar att bortse från flera potentiella flyktinggrunder. Exempelvis redogörs det inte för riskerna som kan följa av att den sökande är kvinna trots att UNHCR har påpekat att kvinnor från Syrien är en särskilt utsatt grupp som generellt sett är att anse som flyktingar. Genomgången av besluten och domarna visar på att Sverige på flera sätt ställer högre krav på den sökande än vad UNHCR:s riktlinjer gör för att en person ska beviljas flyktingstatus. Att Sveriges bedömningar och riktlinjer inte står i överensstämmelse med UNHCR:s riktlinjer kan således vara en bidragande faktor till att Sverige vid en internationell jämförelse beviljar få personer flyktingstatus.