När är trängselskatt samhällsekonomiskt lönsamt?

Sammanfattning: Det sker en ökad trafik i Sverige, vilket medför konsekvenser som t.ex. ökad trängsel på vägarna samt utsläpp som påverkar miljön. Dessa är exempel på negativa externa effekter, vilka kan motverkas genom en optimal prissättning av gatuutrymme. Sverige har olika miljömål, för att uppnå dessa mål är eventuellt förändringar i motortrafik ett tillvägagångssätt. Utsläpp i städer är ett hälsoproblem, för att kunna förbättra hälsan och förändra trafikmönster behövs det att någon/några åtgärder genomförs. Ett exempel på en sådan åtgärd som har för avsikt att motverka trafik i stadskärnor samt bidra till renare luft är trängselskatt.Uppsatsens syfte är att analysera och undersöka vilka faktorer som krävs för att ett införande av trängselskatt ska vara samhällsekonomiskt lönsamt i en stad. För att kunna undersöka detta har vi valt att genomföra samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler för trängselskatt i Malmö, Uppsala och Linköping.Med hjälp av en lönsamhetskalkyl och teorier bakom optimal prissättning genomför vi undersökningar för att besvara huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamhet med trängselskatt. Vi använder av Stockholmsförsöket som en utgångspunkt och kompletterar med uppgifter från trafikverket.För att vi ska hålla oss inom ramen för en kandidatuppsats har vissa avgränsningar behövt göras. Vi har valt att avgränsa oss till att studera Sverige. För att genomföra studien har vi använt oss av Stockholm och Göteborg, då de infört trängselskatt. Ännu en avgränsning vi gör är att endast undersöka direkta effekter inom transportsektorn och inte ta hänsyn till t.ex. turismens påverkan vid ett införande av trängselskatt.Vi drar slutsatsen utifrån våra kalkyler att det ej verkar vara samhällsekonomiskt lönsamt att införa trängselskatt i Malmö, Uppsala eller Linköping. Våra studier tyder på att en specifik faktor påverkar det samhällsekonomiska utfallet. Denna faktor verkar vara befolkningsmängden i städerna.