Effekter av läkemedelsbehandling till barn och ungdomar med ADHD

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för medicinska vetenskaper

Författare: Julia Södergren; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning karakteriserad av koncentrationssvårigheter och/eller hyperaktivitet och impulsivitet. Ungefär fem procent av barn har diagnosen ADHD. Den vanligaste läkemedelsbehandlingen är centralstimulantia och förskrivning av läkemedel har ökat, där 14 859 personer uthämtat läkemedel mot ADHD år 2006, jämfört med 102 924 personer 2016. Centralstimulantia har positiva effekter på ADHD-symtom, men dess somatiska effekter har i flera studier kritiserats och behöver därför undersökas ytterligare. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka somatiska effekter vid läkemedelsbehandling till barn och ungdomar med ADHD. Metod: Tvärsnittsstudie utifrån registerdata (BUSA) på barn och ungdomar som svarat (ja/nej) på frågan om de behandlades med läkemedel mot ADHD. Patienterna kategoriserades i tre grupper efter typ av behandling; 1) inget läkemedel, 2) icke-centralstimulerande läkemedel och 3) centralstimulerande läkemedel. Därefter analyserades patienternas somatiska värden avseende puls och blodtryck med chi-2 test och ANOVA. Resultat: I studien inkluderades 2109 ADHD-patienter mellan 6-17 år. En signifikant högre puls påvisades i gruppen med icke-centralstimulerande läkemedel jämfört med de utan läkemedel. Systoliska blodtrycket var signifikant högre i patientgruppen med centralstimulerande läkemedel jämfört med de övriga grupperna (icke-centralstimulerande respektive inget läkemedel). Det diastoliska blodtrycket var signifikant högre i gruppen med centralstimulerande läkemedel jämfört med de utan läkemedel. Slutsats: Inom studien beräknades effektstorleken till ett lågt värde, vilket påvisar att en liten del av den totala variationen i beroendevariablerna puls och blodtryck förklarades av behandlingsgrupp. Dock visades att centralstimulerande läkemedel ökade både systoliska och diastoliska blodtrycket hos ADHD-patienterna, och att icke-centralstimulerande läkemedel ökade pulsen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)