Socialbidrag - ett minne blott : en studie av människor som inte längre har socialbidrag

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka hur personer som tidigare erhållit socialbidrag beskriver orsakerna till att de inte längre behöver socialbidrag samt hur de upplevde kontakten med socialtjänsten. Målgruppen har varit hushåll som idag klarar sin försörjning utan det behovsprövade socialbidraget. Undersökningsgruppen bestod av 158 hushåll i Jönköpings kommun som under 1997 avslutat sin kontakt med socialtjänsten rörande socialbidrag. Det empiriska materialet byggde på en enkätstudie samt längre intervjuer med sju personer. Materialet är bearbetat efter såväl kvalitativ som kvantitativ metod. En teoretisk anknytning har gjorts till svensk forskning om socialbidrag och upplevelser av att vara socialbidragsklient. De frågeställningar som berörts kretsar kring hur personerna beskriver anledningen till att de idag klarar sig utan socialbidrag. Vidare ställdes frågor om hur de uppfattade mötet med socialtjänsten och om de ansett att socialtjänsten hade en betydelse för att de numer klarar sig utan socialbidrag. En ytterligare fråga som ställts är om deras upplevelse av mötet med socialtjänsten överensstämmer med organisationens och lagstiftningens intentioner om att biståndet ska utformas så det stärker deras egna resurser. Frågorna diskuteras i ett avslutande kapitel. Det framkommer att de är genom arbetsinkomster merparten förändrat sin försörjningssituation. En tredjedel har uppfattat kontakten med socialtjänsten positivt medan lika många uppfattat den negativt. Studien kan inte påvisa att socialtjänsten levt upp till sin intention om att biståndet ska stärka klienters egna resurser. Det stöd målgruppen framhåller kommer ofta från familj och vänner. Nyckelord: socialbyrå, socialbidrag, klinter, administrativ/kontrollerande, stödjande. Abstract The purpose of this composition has been to study the reasons social service clients cease needing social assistance and what their experience with the Social Service Agency is. The target group is households that no longer are in need of social assistance for their support. The study group excises of 158 households in the municipality of Jönköping that within the year of 1997 ended their contact with the social welfare office. The study is based on an inquiry and seven interviews. Both qualitative and quantitative methods are used to process the material. A theoretical connection is made to Swedish research upon social welfare and the experiences clients have of the Social Service Agencys. One of the questions asked was how the former social service clients manage to end their dependence. Other questions asked were how their encounters with the Social Service Agency was and if the social workers were of some significance relating to their self-sufficiency. Yet another question was if their encounters corresponded with the intentions of the organisation and the laws. The intentions are to strengthen the individual's own assets. The data brought forward about the change of income is mainly stressing the importance of getting a salary. About one third of the study group have a positive experience of the Social Service Agency. The equal number of people had the opposite reaction to the contacts with the Agency. One of the conclusions of the study is that it can't be proved that the Social Service Agency can live up to its intentions about the aids being a strengthening factor for the holders. The main support the social service clients get is from family and friends. Keywords: Social Service Agency, social assistance, clientship, administrative/controlling, supportive.