IT- och mediefortbildning i gymnasieskolan

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka attityderna gentemot PIM hos ett fåtal praktiserande gymnasiepedagoger. Jag ville även undersöka om PIM upplevs i samma positiva riktning som Skolverket anger i sin lägesrapport från 2009. Syftet är också att med fokus på gymnasielärare utreda hur innehållet i PIM-satsningen upplevs, huruvida ambitionen med satsningen införlivas efter deltagande och om dessa pedagogers undervisning och didaktik påverkas av att genomföra PIM.Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Upplever gymnasiepedagoger i Malmö att deras medverkan i PIM bidrar till högre undervisningskvalitet?För att samla in information till studien genomförde jag kvalitativa djupintervjuer med sex gymnasielärare. Den genomförda studien är väsentligt mindre vad gäller informanternas omfattning i jämförelse med skolverkets lägesrapport. En viktig skillnad från samma rapport är även att de informanter som deltog i min studie inte är examinerade på samma nivåer i PIM vilket är fallet i denna rapport. Resultaten tolkas utifrån fortbildningens formuleringar kring syfte och mål, skolverkets lägesrapport, läroplanen LPF 94, en tidigare genomförd IT-satsning vid namn ITiS, professor Andy Hargreaves studier om förändringsarbete i skolan, delar av relevant forskning kring unga människor och deras förhållningssätt till IT samt begreppet digital läskunnighet (digital literacy).Attityderna till PIM är goda beroende på att området IT- och mediekompetens i skolan anses vara viktigt, att PIM som fortbildning når ut brett till många pedagoger och att innehållet anses vara pedagogiskt. Lärarna upplever inte att deras kvalitet på undervisningen påverkas nämnvärt genom PIM. De viktigaste skälen till detta är att upplevelsen av att det saknas en pedagogisk och didaktisk diskussion som berör digital läskunnighet samt att innehållet upplevs för styrt, låst och tidskrävande.