Miljöanpassning av befintlig bebyggelse - En- till tvåfamiljshus byggda 1880-1945

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Utbildningar i Helsingborg

Sammanfattning: Dagens bostadsbestånd består av flerfamiljshus och drygt två miljoner småhus. Av dessa är 37 % byggda före år 1950, det vill säga 770 000 småhus. Gemensamt för husen byggda mellan åren 1880-1945 är användningen av traditionell byggteknik och materialval vid uppförandet av husen. De utgör ett värde i vårt kulturarv med en social identitet väl förankrad i sin omgivning. Dessa hus är idag i behov av anpassning för att komma närmare de krav som ställs från samhället och de boende. Småhusen behöver energieffektiviseras för fortsatt bruk utan att detta sker på bekostnad av byggnadens karaktär och dess välbefinnande. Gemensamt för husen är att de har luftgenomsläppliga konstruktioner och dåligt isolerat klimatskal. Materialen i konstruktionerna är av bra kvalité och har lång hållbarhet då dessa är utvalda med omsorg för sitt syfte. Energieffektiviseringsåtgärder som tar hänsyn till dessa förutsättningar och utvärderas utifrån ett hållbarhetsperspektiv bidrar till ett sundare boende. Syftet med denna rapport är att sammanställa möjliga hållbara energieffektiviseringsåtgärder så att befintlig bebyggelse, småhusen byggda mellan åren 1880-1945, inte ska vara en miljöbov under dess fortsatta livscykel med hänsyn taget till materialval, boendemiljö och renoveringsteknik. Åtgärderna är sammanställda utifrån områdena byggteknik, ventilation, värmeteknik, materialval och energikällor. Dessa har studerats med utgångspunkt i två typhus, ett stenhus och ett trähus från sekelskiftet 1900-tal, som får representera den avgränsade tidsperioden. Ett exempel på energieffektiviseringsåtgärd är värmeåtervinning ur frånluften i ventilationssystemet där önskvärt är att all ventilationsluft går genom systemet. För att åstadkomma detta behöver klimatskalet lufttätas med material som har god beständighet, fungerar tillsammans med befintlig konstruktion, kan återbrukas och har en liten miljöpåverkan under hela sin livstid. En annan vanligt förekommande energieffektivitetsåtgärd är tilläggsisolering av klimatskalet. För att bibehålla byggnadens karaktär rekommenderas inte tilläggsisolering av ytterväggar. Ur hållbarhetssynpunkt anses däremot tilläggsisolering av vindsbjälklag fullt genomförbart med material valt ur ekologisk synvinkel, exempelvis cellulosafiber. Om befintlig bebyggelse energieffektiviseras på ett hållbart sätt kan detta leda till bättre boende miljö i äldre hus, bevarandet av vår befintliga bebyggelse och en mindre miljöbelastning av byggsektorn. För att detta ska uppfyllas behöver alla husägare, stora som små, ta sitt ansvar för att ta till sig den kunskap som finns och lära sig att använda den på ett hållbart sätt. I slutänden är det upp till husägaren att hållbart bevara våra småhus.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)