Risk- och granskningshanteringsarbetet i större och medelstora börsnoterade bolag utan internrevisionsfunktion

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för teknik och samhälle

Sammanfattning: Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte. Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen. Samt beskriva hur de bedriver sitt risk- och granskningsarbete på ett alternativt sätt till internrevision. Gränsen på tre miljarder har vi valt då det innan var ett krav för bolag över gränsen att använda sig av följ och förklara-principen. Efter att koden reviderades 2008 gäller nu principen för alla börsnoterade bolag. Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har intervjuvat bolag som har valt att inte inrätta någon internrevisionsfunktion utan använder sig av alternativa lösningar för att säkerställa en hög kvalite på bolagens finansiella rapportering. Intervjuverna som genomförts har tillsammans med respektive bolags publicerade årsredovisning, analyserats för att få fram bidragande anledningar till valet av att inte inrätta internrevision samt hitta kompletterande funktioner för att uppnå samma resultat. Utifrån årsredovisningarna samt intervjuverna har vi kunnat dra slutsatser om hur bolagen har resonerat kring valet samt beskriva deras alternativa lösning. Analys och Slutsats: Med hjälp av den institutionella teorins tre pelare har vi analyserat den insamlade empiri för att se hur bolagen har resonerat vid valet av alternativa lösningar för ett aktivt och strukturerat risk- och granskningsarbete. Även analysera och dra slutsatser om hur de har motiverat sitt ställningstagande till internrevisionsfunktionen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)